mänheten och icke minst titeln Universitetstidskrift har afskräckt mången från att både köpa och läsa den. an har derför tänkt försöka ordna företaget måra -praktiskt, att ej göra tidskriften uteslutande akademisk, att låta den utkomma oftare (hvar 14:de dag) och i mindre häften, kort sagdt, att för den stora allmänheten göra den så tillgänglig och läsbar som möjligt. Georg Krogh, Rosenberg, Hedin m. fl. varma skandinaver verka härför och man har hopp om att kunna realisera planen. — Framlidne professor Malmströms arbeten skola utkomma i en ny upplaga; bland de förut otryckta intages förnämsta rummet af hans värdefulla och i alla hänseenden ytterst utmärkta föreläsningar öfver Sveriges Litteraturhistoria. Magister Berg stedt lärer vara sysselsatt med redigerandet häraf. Zoo oHrr Lindmark och Bäckgren med sällskap uppträda f.n. å härvarande teater för en talrik, tacksam, men föga kritisk publik. Konklusionen häraf ligger nära till hands och är den: att bristen härstädes på bildande offent liga nöjen är så stor, att hvarje den ringaste tillstymmelse härtill med begärlighet gripes; utvisande denna brist ett at de svåraste ly tena hos ett amåstadsuniversitet. Höstmarknaden pågår ännu. Om denna marknad ej gjort annat godt, så måste den dock ha öppnat ögonen på dem, som ännu äro förblindade nog att vilja bibehålla detta at den upplysta allmänheten för längesedan utdömda art från forna tiders dåliga handelssörbindelser och skråtvång. Stölder, slagsmål med och utan knif, scener af djuriskt fylleri m. m. dyl., allt detta ackompagneradt at skrällande positiver, gnisslande harpor och violer; lyckans stjerna och panoramor, stora taflor foreställande ohyggliga mordscener, se der de marknadsnöjen som vankats. Marknaderna synas numera egentligen vara till för samhällets drägg (och möjligen äfven för vissa småstäders stadskassa, som har en betydlig reveny genom att hyra ut marknadsstånd); de begagnas såsom ett ypperligt tilltälle af allehanda vagabonder, för att pungslå en godtrogen allmoge. Sedan den nya försattningen angående utvidgad näringsfrihet numera blifvit gällande och man dessutom härstädes inrättat en permanent industriexposition samt håller på med att inrätta reguliert återkommande kreatursmarknader m. m. dyl, synas marknaderna ingalunda vara nödvändiga för ärligt folk och tör det oärligas skull tyckes det som man ej borde bibehålla sådana frimarknader, som kunna afskaffas. Under denna marknad liksom under hela förflutna sommaren hafva såsom slagskämpar synnerligen utmärkt sig en mängd jernvägsarbetare, hvilka, trotsande den otillräckliga polisstyrkan, göra både gator och vägar osäkra för fredliga vandrare. Förhållandet har ofta blifvit ötverklagadt, dock tyvärr utan att medföra någon för ändring till ett bättre. Förnämsta orsaken härtill såväl som till mycket annat ofog, som här bedrisves, torde böra sökas i det dåliga ordnandet af utskänkningsväsendet och den i verklig fasansvärd grad stegrade fyllerilasten bland stadens lösa befolkning. Mera härom och härmed i sammanhang stående saker härnäst. ty nu har mitt bref vuxit till en alltför be tydlig längd, för hvilket fel jag ursäktar mig med en bekant författares ord: jag har ej haft tid att skritva kortare. —A—