bestämma regeringens hållning gentemot det os nya riket. Genom att uppskjuta med att taga in parti skall han kanske uppnå det resultat, an dr kongressen skall stå intor en fait accompli i Mexico, under det armeerna äro upplösta.84 Lika vänlig är presidentens hållning mot Engot land. Utan att akta på den bittra stämning, Ite som råder mot engelska regeringen och adeln, j nekar han ej allenast att lemna allt slags understöd åt det irländska upprorspartiet Fenians, utan har tillochmed låtit guva engelska polisen upplysningar om deras ställning och beteende i Amerika. Han försmår säledes det tillfälle till hämnd, som nu yppat sig, genom att åsamka England allvarliga bryderier. Från alla trakter af Södern begär man hvita arbetare och i flera Sydstater ärv utvandringsbolag under bildning. Man beräknar, att 100,000 personer från Norden skola före årets utgång bege sig till Sodern. Direkt jernvägsförbindelse finnes nu mellan Mobile och Norden. Inom kort skall eu bolag börja rensa Savannahfloden, så att tartyg om 15 fots djup kunna löpa upp tili staden. Det säges, att boskapspesten visat sig 1 östra delen af Newyork. Många vackra kreatur ha fallit offer för pesten, som är lika med den, hvilken nu förherrskar i England. Sjukdomen har dock ännu icke spriut sig bortom Hudsonfloden. Man beräknar, att Grant förlorade under den tid han hade ötverbetälet öfver Virginiaarmeen — 150,000 man. I Frankrike böjer sig den politiska stämningen i anledning at den tillförsigt, som man å högre ort bar i dagen, hvad angår den mexikanska frågan. Deremot är man ej utan oro för koleran, ty i sjelfva Paris ha flera kolerafall inträffat. På en dag dogo inalles i Pa ris 26 personer i denna sjukdom. Detta är naturligen icke mycket, alldenstund koleratall alltid förekomma i Paris; men det oroande är, att diarrh med kräkning starkt grasserar. Bankirerna i Paris emottaga nu ej mera vexlar på Marseille och Toulon, i följd af den : dessa städer rasande koleran och deraf härflytande osäkerhet. Polispretekten i Paris har utfärdat en sanitetsförordning för den händelse boskapspesten skulle tramtränga till Paris. Parisertidn. Opmion nationale innehåller en ledande artikel med anledning af eu i danska riksrådets folkething tattadt beslut om upphätvandet af adel, utlar och rang. Bladet ultrycker först Mouiteurs reflexioner öfver denna händelse; den franska regeringsorganen inskränker sig ull att säga; Det år samma tillvagagående som iakttogs i Norge, då adeln der dler atskaffad. På samma satt förhåller det sig med de hedersbetygelser, som icke äro knuwna vid något embete och kallas rang, men hvilka ej äro ärfdiga. Det är en tysk import: artikel, Opinion nationale tillägger: Folkethingeta beslut fattades i ett lägligt ögonblick såsom en protest från den skandinaviska racen mot deu tyska aristokratien, hvilken nyss sönderstyckat Danmark och hvars uppgift de: är, att förstärka ig med det feodala partiet i hertigdömena. Pa andra sidan Rhen har helt nyligen timat en händelse, som åt detta folkethingets beslut ger ökad betydelee. Konungen al Preussen är neml. icke den ende bland de tyska furetarne, som på eti föraktligt sätt behandlar sina oadliga undersäter. Hans kolle-a i Wärtemberg har nyl gen ölverträffat honom. De oadliga abonn nter på kongl. teatern i Stuttgart, som hade sina platser på högra sidan midtemot den kongl. logen, hade alla fått befallning att flytta öfver på venstra sidan, emedan H. M:t endast kunde ha adliga sittande midtemot sig. Redan vid konungens tronbestigning utfärdades en dylik befallning; men det oskick hade insmugit sig, som uppväckte en högst komisk harm, att rika borgare i smyg begåfvo Big öfver på den privilegierade sidan och särade genom ein plebejiska närvaro den kongl. blicken. En pariserkorresp. skrifver helt mystiskt, att han från säker källa erfarit, att Italien rustar i hemlighet. Dessa rustningar skola stå i förbindelse med den nya vändning, som sedan någon tid egt rum inom den allmänna politiska ställningen. Det är ett märkligt symptom i afseende på de förestående valen, att alla af regerin gen offentliggjorda aktstycken, sedan Vaccas och Lanzas uurädande, äro riktade mot presterskapets anspråk. Kultusministern Cortese föreskrifver, att de religiösa processionerna utom kyrkan icke tå ega rum utan presekter nas särskilda tillåtelse. Som bekant, hade regeringen i Rom genom Vegezzi begärt en minskning i de italienska biskopssätenas antal. Huru berättigad denna begäran är, framgår af följande siffror. Italien räknar 59 prefekter och 192 underprefekter — deremot ha det 36 erkebiskopar, 144 suffraganbiskopa! och 50, hvika bero omedelbart af den hel stolen. Englands inkomster under det med Mars månad år 1865 tilländagående finansåret voro oaktadt en på grund at beskattningens minsk ning uppstånden förlust af 1,200,000 p. sterl. 161,000 pund större än under torlidet år. Den i London vigtiga händelsen at vale till lordmayor för City skall i dessa daga ega rum. Det kommer utan tvitvel att fall på lordalderman Phillips. en mosait, hvilkei A — — RR — GC 2 —