Forslag vacktes dessutom om att anteckningsböcker för landtmannen skulle tryckas och spridas, hvarigenom de uppgifter man erhölle skulle bli rikugare. Hr ordf. tramställde derefter hufvudpunk terna af diskussionen. Allmänt hade erkants nyttan af statistiska uppgitter, för så vidt dessa vore tilltörlitlga. Framnållits hade ätven att uppgilterna borde samlas inom trängre kretsar. IIr ordf. tillkännagaf för öfrigt atis — hush.-sällskapet redan beviljat en summa at 7,000 rdr for ändamålet och uppmanade varmt deltagarne i mötet, isynnerhet medlemmar al bondeständet, att hvar i sin stad verka för detsamma. Andra frågan: Huru bör hush.-sällskapets understöd till tolkundervisningens befrämjande rättast användas, på säll nu sker, endast till förmån för roteskolorna, eller tl understöd för den högre tolkskolan? Hr Hedlund yrkade att itrågavarande medel borde öfverlemnas till den tillsatta permanenta skolkomiteen att på basta satt användas, då det ej kunde vara lämpligt 10: hush.-Sällskapet aw befatta sig med det speciella användandet af dessa medel. — Lek to Lindeberg ansåg, att då lagstiltningen bjuder att kommunerna sjellva skola besorja den för sta undervisningen, borde hush.-sallskapets medel anslås tll den egentliga folkskolan, 1 hvilken undervisning i wädgårdsodling med mera som stode i narmare samband med hush.sällskapets egenciiga verkmugskrets kunde meddelas. — Lektor Blomstrand instämde häri, framhållande huru ofullständiga rotesko lorna äro. — Rektor Widell ansag, att smäbarnskolorna vore något förberedande tör eu bättre skolväsende, liksom dräneringen för villgogorandet af en vattensjuk äng. Iustämde med hr Hedlund, att man borde öfverlemna medlen åt den permanenta skolkommtöns användande. — Lojtnant Kilman yrkade, att de församlingar, som ej visade sig bryta mot hushb.-sallskapets uppstallda vilkor, torttarande skulle tå åtnjuta dess understöd. Fjerde trågan: 1 hvad mån åkerjorden erhåller ersätturnng för de grödor den lemnar och hvad ertarenhet man nar inom lanet Om användandet af bigodningsämnen samt en starkare sadesoch oljkaksutfodring:, föranledde en diskussion, fotad på nyare tiders erfarenhet i dessa ämnen, hvilken ätven inom länet bekrattats. I denna diskussion inflätades, helt na turligt, ätven uppgifter mera direkt rörande ladugärdsskötseln, hvilka voro at stort intresse. Resultatet at ötverläggningen var, att jorden mäste ersättas tör uvad den genom skordarne förlorar, att bigödningsämnen arv mycket gagneliga, isynnerhet tillsammans med naturliga gödnmngsamnen, och att det tördelakugaste tör landtbruket är att genom starkare sädeseller oljkaksutsodring åstadkomma kraftiga gödningsämnen på samma gång som bereda större fördel af ladugården. . Femte frågan: om användandet af snäckmergel, besvarades så, att mergeln vore ett kratugt ämne för befordrande at växtligheten, men blott såsom häfstång, ej som gödningsämne. Sjette frågan rörde användandet af tång som gödningsmedel, och ansågs denna hafsväxt ull iträgavarande ändamål vara förträttlig. Ä Sjunde frågan: År en på gödning afkreatur ställd boskapsskötsel tortjent at uppmärk samhet inom länet och hvad är i så tall att göra från hushällningssällskapets sida för att uppmuntra den mindre Jjordbrukaren? sramkallade en intressant diskussion. Hr O. Ewers trumhöll, att om vär allmoge ville upptöda oxar i st. t. qvigor, som på torget betala sig med omkr. 25 rdr stycket, skulle vinsten bl mycket större. Sjelf hade tal. gjort ett for sök 1 detta afscende. Tal. hade i slutet al Maj på gödning insatt en oxe al blandan korthorusoch svensk race och hvilken hela varen gått i arbete. Djuret utsodrades stark: med oljekakor m. m. och vid uden för landt bruksmotet i Malmö var oxen så tet, att da han för sent anlände vill Göteborg for att bli förd till exposiuonen, såldes han sor 400 rdi till en slagtare, som sedermera äter sälde ho nom för 500 rdr. ttonde frågan om lämpligheten att an vända kor som dragare, besvarades med fler faldiga exempel Jakande, ifall djuret med 2; starkare utfodring blott användes haltva da gen. Hr Hedlund anmärkte dock, att eburu det vore troligt atv en dylik motion skulle för kor verka gagnande, så torde det bluifv. omöjligt att otvervinna opinionen mot dett. användande at kor. Enda sättet att vinn: framgång i detta hanseende vore om de stor: egendomsegarne sjeltva ville gifva exemplet Då den bestämda tiden tör diskussioner nu var ute, begåfvo sig deltagarne i möte till expositionslokalen i gymnasukbuset, hvil ken blirvit för ändamålet smakfullt dekorerat at hr Lund-Leiborg. I toaden sågs en alle gorisk tafla omgifven at svenska, danska oc norska sanor. Under des-a belunno sig grup per af palmer m. m. utställda af Göteborg