ningsummor belofvas. Om hela Fenianrörelsen i Irland lemnar en generalkorresp. från London följande upplysningar, som den förklarar för pålitliga: Underrättelserna från Irland äro vida allvarsammare, än man af londonertidningarnes språk skulle tro. Rörelsen i grefskapet Cork har antagit en oroande omfattning. Förutom en liten eskader, som är bestäma att hålla ögonen på bugterna och hamnarne å Irlands sydliga kust, har amiral Dacres med kanalflottan afgått till Bantrybugten, som är den enda punkt på kusten af Cork, der flottan kan med säkerhet ankra under denna årstid, då stormarne äro nära förestående. Det är således icke fråga om en blott demonstration, utan om försigtighetsåtgärder, hvilka antyda verklig fruktan hos regeringen. Hvad äro då egentligen dessa Fenier, mot hvilka regeringen finner sig föranledd att så allvarligt uppträda? Det finnes ej någon törbindelse mellan det hemliga Feniansällskap och de forna hemliga irländska sällskaperna, de s. k. Shanaverts, Wagpies, Blackhens o. 8. v. Dessa sällskaper, som voro halft religiösa och halft politiska, hade med större ellermindre framgång bildats i det nordliga och vestliga Irland, men den sydliga delen af ön, och isynnerhet grefskapet Cork, hade visat sig troget mot föreningen med England. Under loppet af de sista månaderna ha Fenians i Amerika utöfvat betydligt inflytande på deras fädernesland och skickat penningar, vapen och agenter till sina bröder i Irland. Rörelsen har varit mycket verksam och tyckes nu hafva kommit till mognad. Hvad vill Fenians? På det man icke må beskylla oss för öfrverdrift, aftrycka vi en skrifvelse, som varit upptagen i Saunders Now-Letters och i hvilken det heter: Deras mål, hvilket de tillstå med en oförbehållsamhet, som kan komma en diplomat att tvifla på, om de säga sanningen, och framkalla den tanken, att de vilja leda den allmänna meningen på villospår, är: Skiljsmessa från England, upprättandet af republiken i Irland, kamp mot alla, som motsätta sig dem, delning af jordegendomen och derför konfiskation i massa. Det nya partiet har sina ifrigaste motståndare i det romerskt-katolska presterskapet, hvilket visserligen hatar den engelska regeringen, men dock i måhända ännu högre grad den sörherrskande politiska ideen i rörelsen, hvilken af tacksamhet för det moraliska understöd, som den erhållit från Amerika, utvalt den republikanska formen till regeringsideal. Dock visar sig i Amerika en allmän tendens till att bevara ett vänskapligt förhållande till England och äfven till det öfriga Europa. Det finnes derlör ej något tvifvel om Fenianismens rent irländska karakter. Ingen oförvillad anser dock, att af denna rörelse kan bli något. Englands maktutveckling emot densamma föranledes af dess önskan, att genast i början söka qväfva gnistan och sålunda förekomma blodsutgjutelser. Rörelsen saknar dessutom allt kraftigare och något förmående understöd i Irland hos andra klasser än den lägre delen af befolkning. Om den stora branden i Constantinopel d. 5:te d:s meddelas oss nu följande närmare uppgifter: Kort före midnatt mellan d. 4:de och 5:te d:s utbröt en af de våldsammaste eldsvådor, som under 30 år hemsökt den turkiska hutvudstaden, i ett hus bakom Baktche-Kapoussi på Stambulsidan af det s. k. Gyllne Hornet) och angrep snabbt de tillstötande byggnaderna. En temligen stark nordostvind gynnade ågornas utbredning åt båda sidor. Alldenstund nästan alla husen i denna del af staden äro uppförda af trä, tilltog elden med stor våldsamhet, så att nästan hela gator tyckes med ens stå i ljus låga. På mindre än en timme hade lågorna nått ända upp till den acke, som sträcker sig bort till Porten (en stor offentlig byggnad). Då inträffade en förändring i vindens riktning, som gjorde, att ågorna sträckte sig utom densamma, men förstörde de flesta husen i byggnadens närhet. Härifrån böljade eldhafvet vidare till Ziloglan, Tavukbaza och Demircarpon, förstörande hus, runnar, moskÅer och allt, som det träffade i sin väg. Nästan alla högre militära och civila myndigheter skyndade till skräckscenernas skådeplats, då morgonen inbröt, men alla försök att hejda lågorna syntes fåfänga. De svaga släckningsredskapen, omkring 100 sprutor, kunde lika väl hafva gifvit sig i lag med Ttnas eldsprutande krater. Annu medan vi skrifva detta, d. 5 sept. kl. 7 e. m., rasar elden med oförminskad kraft; dock har den genom ett annat omslag i vindens riktning kastat sig öfver på norra sidan om hippodromen. 1,500 hus och 8 eller 10 moskåer Siigas redan nu hafva blifvit förstörda. Lyckligtvis berättar dock polisen, att man icke har att beklaga förlusten at något menniskolil— Från Italien skrifver Times merändels väl underrättade korresp., att man allmänt tror, det ministerpresidenten, general Lamarmora, uppmuntrad genom Gasteinskonventionen och Lauenburgs afträdande för penningar, antingen redan gjort eller står nära att göra österrikiska regeringen allvarligt menade förslager till Venedigs afträdande mot en penningeersättning. Detta transaktionsförsök skall understödias genom vänliga råd och diplomatiska framställningar från franska och engel3JC AKA —