Let. I7ElI DtU ALLLHALIICTLCII RALIIHCL 818 IIAÄIOIYCTRAIMAIIA. och särad, så mycket mera som den låser i tidningarne, att drottningen i Coburg och på andra ställen i Tyskland icke ansett dylika forsigtighetemätt nödiga. Har då icke den höga damen alltid bemötts med kärlek och aktning i sitt land? Hvarför just här denna systematiska afspärrning? Vill hon då undvika hvarje engelskt ansigte? Sådana utrop kan man nu åter få höra, och det kan ej bestridas, att drottningen undergrafver sin egen popularitet. Korresp. har häri så mycket mera rätt, som hela den engelska nationen med all makt vill skilja sig från den tyska liaison, hvari drottningen återigen vill hålla den qvar. Engelsmännen känna med sig, att denna svaghet och eftergifvenhet för det eröfringslystna Tysk land draga dem ned till ett tillstånd af vanmakt, på samma gång de gifva de absolutistiska makterna Ryssland, Osterrike och Preussen fria händer att efter behag störa jemvigten i Europa och genom godtyckliga våldshandlingar mot mindre makter och undertryckta nationaliteter bryta Englands traditionela allianser och inleda ett sakernas tillstånd, som måste, om. det skall fortfara, med förfäran komma att återverka på England sjelft. Drottningen är särskilt vredgad ötver de demonstrationer, som egde rum vid engelska och franska flottornas möten, och betecknande för hela det storartade alliansskådespelet är, att det utfördes emot hennes önskan och vilja. Egendomligt är, att ryktet om Hennes Maj:ts smak för grogg åter börjar gå omkring. -Saturday Review hoppas i en ledande artikel öfver drottningen, att det i Coburg för prins Albert upprättade minnesmärke äfven skall bli det sista. Det är tillräckligt med sorg och elntligen på tiden, att drottningen åter såsem förut egnar sig åt sina offentliga pligter. Samma tidn. innehåller en mycket skarp artikel om drottningens möte med konung Wilhelm af Preussen i Darmstadt. Det heter deri bland annat: Då drottningen talade med konungen af Preussen, talte hon med en man, som intager en fullkomligt enstaka plats i Europa. Om ingen annan man, han må nu vara af kongl. ätt eller icke, kan det sägas, att han skulle utöfva en bestämd obestridlig välgerning mot många millioner menniskor endast genom att lägga sig ned och dö. Tillochmed Napoleon III:s fiender medgifva, att hans lif är dyrbart för Frankrike och Europa, och påfvens fiender kunna icke se, att det skall vara någon fördel att bli utaf med honom. Men konungen af Preussen skulle endast genom att tillsluta sina ögon göra sitt folk och sin framtid en så stor tjenst, att han nästan tyckes taga ig en otillbörlig frihet, då han fortsätter att lefva. Såsom individ betraktad kunna vi hvarken önska hans eller någon annan mensklig varelses dö, men såsom politisk personlighet står han mycket i vägen. Med undantag af det honom smekande junkerpartiet kan ingen menniska i Eurvpa påstå, att hon skulle vara missbelåten med att denne stackars gamle och vilseledde man lemnade rum för en ung prins, hvars giftermål med den engelska prinsessan varit hans enda offentliga, mycket förnuftiga och lyckliga handling, men hvilken preussarne tro sig känna tillräckligt, för att veta, att hon icke skall gå i samma fotspår som fadren, hvilken tillåtit Bismarck synda, utan inslå en konstitntionel väg, på hvilken han skall finna understöd hos sin kloka och frisinnade gemål. En reflexion, som drottningen helt säkert gjort i konungens närvaro, måste ha varit, att hon nu stod ansigte mot ansigte med den man, som bedragit bennes sons svärfar på tvenne provinser och bedrog England genom att förmå det se på, huru detta rötveri försiggick. Om Preussen på förhand sagt oss, hvad det stod i begrepp att göra, kan det ej vara det ringaste tvifvel om, att det aldrig skulle ha utbrutit. — — — Drottningen kan äfven ha betraktat denna monark, som i verkligheten är så hvardaglig, men på grund af omständigheternas makt kan väcka så många tankar och känslor, från en annan ståndpunkt. Af alla nu lefvande suveräner har han företagit den största förändringen i den europeiska politiken. Han har återupprättat den brutala maktens regimente. Da czar Nicolaus befann sig på sin stolthets och sitt väldes högsta ståndpunkt, stod han i begrepp att återinföra detta för kejsare och konungar från urminnes tider så dyrbara regimente, eller åtminstone antog man, att han. stod i begrepp att återupprätta det. För att hindra det, måste så många tusen af drottningens bästa och modigaste soldater vid Sebastopol offra sina lif. Fransmännens kejsare började åter ett stort krig; men han drog ut för att upprätthålla en sak, hvars riktighet de flesta nu inse, och om han sjelf tog till sig något, tog han det från en monark, hvilken han förvandlat från en furste af andra rangen till en mäktig herrskare. Man antog, att man aldrig mera skulle så se ett motstycke till det schlesiska rofvet eller Polens delning. Vi hade tillochmed fått ett vetenskapligt namn för den preventiva makt, som skulle omöjliggöra dylika bedrifter och vi kallade den: Den civiliserade verldens moraliska känsla. Huru obetydlig konungen af Preussen än ser ut, har han likväl visat. att han är starkare än denna preventiva makt, och att den civiliserade verldens moraliska känsla bekymrar honom lika litet som konungen af Dahomy. Och konungen af Preussen kan ännu vara bestämd, att uträtta något stort och framkalla genomgripande förändringar af Europas karta. Det finnes andra nationer, hvilka lika väl som Preussen kunna draga fördel af den brutala maktens regimente, och då tyskarne kunna fångas och säljas som får vid Eiderns stränder, kan detsamma måhända en gång bli fallet äfven vid Rhens. Österrike har varit i en sådan penningknipa, att det ej kunnat vänta, tills Preussen betalte den öfverenskomna summan för Lauenhurg, utan förmått huset Rothschild att diskontora densamma. I betraktande af en så: dan kassafober kan man väl antaga, att Österrike icke skall dröja att sälja ätven Ilolstein. Ang. Gasteinsfördraget skrifves från Wien, att tidpunkten för förhandlingarne angående en definitiv lösning är i protokollet sast11 1 1 — 2 1 —— — man o nr mmmmm————O-nminminini mn i — iiNZOÖiiinmbm—mn—nnn isbmmum— k — — — ÖV i -— — — ———XHa ———L