hos mig. Men vid närmare eftersinnande fann jag dock att jag måste afsta fran densamma. Det var bestimdt icke d:r Bryerlys gestalt jag sett. Utan att salunda ha vunnit någon ny upplysning i denna sak gingo vi utåt för att fortsätta var lilla skizz af den förfallna bryggan öfver strömmen. Vi funno porten stängd liksom förut, och da Milly ej kunde öfvertala mig att klättra öfver den, gingo vi rundtomkring palstängslet vid Hodstranden. Medan vi sutto upptagna af vår ritning sågo Vi Samiels svarta ansigte ocn släckiga röda rock. Han tittade ilskefullt pa oss från en trädstam och staende orörlig lik ett monument i en katedral. När vi sago derat för andra gangen var han borta. i Ehuru det var en vacker mild dag för att vara under vintertiden, kunde vi likväl icke, insvepta som vi voro i kappor, längre än tio eller femton minuter i sender fullfölja en sysselsättning som fordrade sa helt och hallet stillasittande som ritning. Då vi på atervägen passerade förbi en träddunge hörde vi ett plötsligt utbrott af vredgade och grälande röster, och kort derefter sago vi bland träden den vilde gamle Samiel sla sin dotter tva starka slag med en käpp, af hvilka det ena träffade henne tvärsöfver hufvudet. beautysprang ifrån honom endast nagra steg, och den svarte gamle skogsdemonen linkade hastigt efter henne, svärjande och svängande sin pak. Mitt blod kokade. Jag var så uppskakad att jag för ett ögonblick ej kunde tala; men ett par sekunder derefter utropade jag: