ÖOIHIOSCA 1II11 a skulle rekonstruktionen af Sydstaterna helt säkert mera gå i kejserlig än republikansk riktning. — Och hvad skulle man vil säga, om kejsar Napoleon en vacker dag uppkastade till diskussion frågan om en allmän om röstning i Sydstaterna? De franska tidningarne ha redan för en vecka sedan sändt speciela korrespondenter till Cherbourg med anledning al den stora flottrevy, som i dessa dagar firas på denna stads redd, och meddela långa beskrifningar öfver de förberedelser som vidtagas för denna märkliga demonstration. Ur ett bref från Cherbourg af d. 10 d:s till La France låna vi följande: Det officiela programmet för festen är nu ändtligen uppgjordtPansarfregatten Heroine, som skall ansluta sig till Atlantiska hafvets flotta, kastade ankar här d. 7ide, och den kejserliga yachten Reine Hortense har anländt från Toulon, för att begagnas af sjöministern, som skall beledsaga de engelska amiralitetslorderna till Brest. Contreamiralen baron La Rondiöre La Noury, som är högsta befälhafvare, har redan hissat flagga på Magenta, hvarest en stor diner skall gilvas för de engelska amiralitetslorderna, som komma till Cherhourg med yachten Enchantress. Den engelska eskadern, som står under besäl at amiral Dacres, skall bestå af lem pansarfartyg, ett skruflinieskepp, fyra fregatter och tre avisofartyg, således inalles 14 skepp, om -Enchantress inberäknas. Då England blir så starkt representeradt, är det illa, att icke äfven Medelhafsflottan infinner sig: den skall först lemna Brest, då den skall bege sig till England. Den 17:de gifva staden, arwåen och flottan gemensamt en stor bal på rådhuset, till hvilken inemot 2,000 inbjudningar skola utfärdas. Den franska Atlantereskadern qvarstannar efter festens slut i Cherbourg, och den engelska flottan begifver sig ensam till Brest, der den mottages af den nye senatorn, v. amiralen grefve Bouöt Villaumez, som är högste betälhafvaren öfver Medelhafseskadern. Hvad de franska fartygen angår, är det isynnerhet Magenta, som tilldrager sig uppmärksamheten. Detta pansarfartyg, som kommenderas af örlogskapt. Le Bris, är alldeles förträffligt såsom vädursfartyg, emedan det kan röra sig med stor snabbhet och utveckla en förvånande kraft, då det skall stöta till. På stäfven till -Gloire finnes en kant så skarp som eggen på en yxa, Magentaderemot är försedt med en framskjutande spets i form af en sporre. Bepansringen har icke lemnat en enda punkt oblottad. Deremot står Magenta tillbaka i afseende på kanonerna, emedan det endast är armeradt med 30till 50-pundiga refflade kanoner, hvilka i händelse af en sjökamp med andra pansartartyg icke skola kunna uträtta något, alldenstund anställda försök ha visat, att pansarfartyg äro i stånd att trotsa kanoner af ännu svårare kaliber. Denna brist kan tyvärr ej afhjelpas, emedan Magenta är så byggdt, att det icke kan föra större kanoner. Engelsmännen ha i detta fall kommit fransmännen i förväg, i det de försett sina pansarfartyg med få, men ofantliga kolosser till kanoner, hvilkas kulor äro i stånd att genomtränga de starkaste pansar; men de engelska pansarsartygen ha deremot den bristfälligheten, att de ej kunna utveckla den rörlighet och snabbhet, hvarpå man lägger så stor vigt vid hvarje krigsskepp, vare sig att det gäller angrepp eller försvar. Från England skrifves, att Canalflottan, jemte 3:ne till densamma ej hörande skruffregatter af trä, skulle såsom i Måndags under befäl af contre-amiral sir Sydney Colpays Dacres afsegla från Portland Roads till Cherbourg. Den bekante uppfinnaren eller förbättraren af tornfartygen, kapt. Cowper Coles, ha med tornskeppet Royal Sovereign afgått till Cherbourg. Enchantress och Ösborneskola föra amiralitetslorderna och deras bekanta till Frankrike, under det en särskild skrufångare satts till permitterade sjöofficerares tjenst, för att besöka Cherbourg. Man känner nu antalet al dem, som fallit offer för koleran i Egypten. I Alexandria, som har 200.000 innevånare, dogo 12,000 personer, i Cairo med en befolkning om 400,000 innev. 30,000 och i det öfriga Egypten 40,000, således inalles 82,000 menniskor på 14 dagar. I Marseille har koleran hittills gjort föga ondt — endast 3, 4, 5 till 10 personer om dagen ha aflidit. I Paris finnes ej kolera, men väl kolerin, hvaraf många lida. Från Frankrike föreligga ännu icke några berättelser om, huru Napoleonsfesten detta år firats. Redan d. 13:de hade ett stort antal menniskor strömmat till Paris från provinsen och utlandet, men ytterligare många tusenden väntades. I de franska regeringskretsarne talas mycket om ett särdeles omfattande memoran. dum, hvilket på kejsarens befallning utarbeta af de skickligaste embetsmännen i de resp förvaltningsfacken och skall ha till ändamå att detaljeradt framställa landets tillstånd politiskt och ekonomiskt hänseende. Lagstiftande kårens president, hr Schnei