öppnas i Arbrå församling at Gefleborgs län. Dödsfall. Finska tidningarne meddela att frih. J. R. Munck, Helsingfors universitets vice kansler, general af infanteriet och riddare af flere ordnar, aflidit d. 26 sistl. Juli i Erkkylä gård i Hausjärvi kapell, 70 år gammal. mm — — 12— Statens jernvägar. I trafikstyrelsens berättelse för år 1863 upptagas kostnaderna sör stambanornas anläggning till samma belopp som de derföre beviljade anslagen, nemligen för vestra stambanan med bibanan Halsberg—0Örebro till 37,504,368 och för södra stambanan till 24,745,632 rdr eller tillsammans 62,250,000 rdr, hvilket för 80,6 mil utgör en medelkostnad pr mil af 772,332 rdr 51 öre. En i berättelsen införd tabell visar förhållandet mellan utgifter och inkomster för åren 1858—853, ötverskottet af inkomster, utgifternas förhållande till inkomsterna samt öfverskottets förhållande till det efter ofvannämnda beräkningsgrund bestämda anläggningskapitalet. Sålunda voro: per banmil: Inkomsterna. Utgifterna. År 1858 36,124: 55. 35,411: 38. 1859 35,375: 85. 30.417: 87. 1860 37,114: 74. 27,867: 24. 1861 40,161: 46. 32.993: 20. 1862 39,572: 99. 28, 869: 36. 1863 45,283: 88. 31,050: 21. Följaktligen var: Öfverskottet UigisterÖfverskotets af inkomnas förh. förh. till an2 83 s ÖÖ oterna. t. inkomläggniugssterna. kapitalet. . Rdr. Procent. Procent. ö År 1858 713: 22. 98.26. 0,092. , 1859 4. 957: 98. 85,9850642. 1860 9,247: 50. 75,4 I f7. 1861 75508: 26. 81.155: 0.6go. ö 1862 10, 703: 63. T2,952ligg: 1868 14, 233: 67. 68,568lyg4gInkomsterna hafva således under dessa sex år stigit pr banmil med 25,36 proc., medan utgifterna trots den liligare trafiken nedgått med 12,32 proc. Örverskottet har stigit från 713: 22 till 14,233: 67 eller från 0,092 till 1,843 proc. af anläggningskapitalet, och utgifterna, som 1858 uppgingo till mera än 98 procent, hade 1863 minskats till omkring 68 procent af årets inkomstbelopp. Orsaken till 1861 års mindre goda resultat var, det att var vestra stambanans från Stockholm första trafikår, under hvilket, liksom under vestra stambanans från Göteborg första trafikår, inkomsterna understego utgifterna. Under år 1864 uppgingo inkomsterna för hvarje trafikerad mil till 48,379: 24 samt utgitterna till 31,691: 14, så att öfverskottet af de förra utgjorde 16,688: 10. I jemförelse med 1863 hade således sistl. år inkomsterna ökats med 6,83 proc., utgifterna med 2,06 proc. samt öfverskottet med 17,24 procent. Från Karlstad lemnas d. 2 d:s följaude bedröfliga skildring: Väderleken har nu slagit om till fullkomlig höst, kall, stormig och regnig. Lägret, dit stadens fattigare befolkning tagit sin tillflykt, företer i dag en högst bedröflig anblick. Tälten mer och mindre sönderslitna, en del af sämre beskaffenhet i trasor, fladdra kring och blotta dess eländiga innehåll af sönderfallet husgeråd och halfnakna qvinnor och barn. En icke ringa arbetsstyrka har varit använd så väl under gårdagen som natten och i dag för tältens vård och tillsyn. Platsen framför hanmen, isynnerhet der den nedre baracken uppföres, har ännu icke hunnit sätta sig, och är serdeles om vären så lös, att man sjunker ned till knäet; och det är ganska troligt att vattnet vid denna tid kommer att stå jemt upp under golfvet. sala Tidning och Christiva Nilsson. Sala Tidning har sin egen mening om m:ll Christina Nilsson. Bl. a. inrymmer tidningen henne en plats bland halfartister o. s. v. — Vi veta ej hvad det är för en storhet som redigerar nämnde blad, men förmoda att det väl aldrig är värdt för m:ll Nilsson att våga uppträda inför kritiken i — Sala. Vetenskaplig resa. Professorerna Säve och Stephens samt målaren M. Petersen ha tillsammans besökt Bornholm, tör att studera öns antiqviteter. Folkets Avis berättar, att de upptäckt tre hittills okända runstenar. En underlig historia. I Åbo Underrättelser berättas följande besynnerliga händelse: Den 27 Juli klockan 6 på aftonen, då en af vågmästaren Mannerströms söner var ute på seglats, hörde han, i trakten emellan Stora Bockholmen och Järvis holme (vid Erstan), uthållande nödrop och fann, då han vände sig ditåt derifrån ropet kom, en redlos båt med segel, utan någon person uti; men en gosse befanns utanför båten fasthållande sig vid rodret och skrikande på hjelp. Gossen upptogs ur vattnet, och han jemte båten bragtes till hr Mannerströms villa å Runsala, der man inbäddade honom; han syntes lidande af det långvariga badet och af trötthet. Det anmärkningsvärda förhållandet anmäldes hos polisen härstädes, och i går på morgonen afhemtades gossen till staden, samt asgaf vid med honom anstäldt förhör gansska orediga svar, hvilka häntydde på en viss grad af slöhet. Han visste icke hvad den socken hette, der han var hemma, men sade att han var på 1l:te året gammal och hette Isaak Erik Konstantin Kumlander, Ison till en torpare Kumlander — å Sodergårds hemman i Sexnäkta by — hvars dopnamn han ej kände; Imodren hette Lotta. Han hade följt hit till Åbo med.