Bli de tyska stormakterna deremot ense, skola de i broderlig samdrägt hamna i armarne på Ryssland, och trots allt hvad som då skall berättas om Österrike, kan aet då ej vara något tvifvel, att äfven Preussen måste gifva med sig. Enligt berättelserna om de ryska diplomaternas uppträdande i utlandet, kan det nemligen anses för gitvet, att kabinettet i Petersburg ännu alltjemt fasthåller vid personalunionen mellan hertigdömena och Danmark, och tror på möjligheten at en sådan lösning, då det augustenborgska partiet genom Preussens bistånd blifvit krossadt i hertigdömena. A andra sidan kan man vänta, att Frankrike skall uppträda mycket bestämdt för en national lösning, om steg tagas till en ordning, som strider mot dess officielt erkända program i den slesvigholsteinska frågan. Om den bebådade tyska tfurstekonferensen kommer till stånd, hvarom officiel bekräftelse ännu saknas, skall det dock svårligen vara den slesvigholsteinska frågan ensam, som kommer att taga dess uppmärksamhet i anspråk, utan der nog äfven föreligga andra mycket allvarsamma frågor, som ej kunna uppskjutas, till de höga herrarnes afgörande. Det stora oväder, som drager upp från Amerika och antagligen skall sammanknyta Frankrike och England oåtskiljeligt vid hvarandra, kommer neppeligen att draga spårlöst hän ötver de små tyska furstarnes hulvuden, och de måste ha stort behof af att komma på det klara med sig sjeltva om, hvar de skola söka skydd och säkerhet. Ej heller Österrike och Preussen befinna sig i den ställning, hvarken i territorialt eller militäriskt hänseende, att de kunna lugnt atvakta, hvad som skall komma, för att derefter fatta sitt beslut. Bryter ovädret löst, är det förbi med all tvecydighet, och ingen makt skall vara i stånd att, så som nu, på en och samma gång stå i tvenne motsatta läger, utan man måste taga bestämdt parti antingen för eller emot. Den slesvigholsteinska frågan har alltid stått i den närmaste förbindelse med den tyska, och i händelse de tyska furstarne bli ense om, huru hertigdömenas förhållanden skola ordnas, är det derför sannolikt, att de jemväl ingå en öfverenskommelse om, hvad som bör göras, för att den strid, som herrskat så länge inom Förbundet, kan bringas till att upphöra åtminstone itrån suveränernas sida. Det är, som bekant, isynnerhet organisationen at Förbundets militära krafter, hvarom oenighet herrskat, och denna sak skall få ökad vigt, om allvarliga förvecklingar förestå, hvilka mer än någonsin uppmana Tyskland till ew försök att möta som en makt gentemot utlandet. De stridiga intressena och furstarnes afundsjuka skola dock nu som alltid lägga stora hinder i vägen för en öfverenskommelse i denna punkt, och faran måste vara mycket öfverhängande, de tyska småsuveränernas ställning synnerligt betänklig, om Bayern och Sachsen nppgifva den politik, för hvilken de så länge kämpat, äfven om Österrike och Preussen försona sig med hvarandra. Den slesvigholsteinska frågan kan i detta hänseende tjena som politisk barometer. Upphöra Österrike och Preussen att motarbeta hvarandra i hertigdömena, och låter förbundsdagen ej mera höra at sig, då ha de blifvit eniga; men fortfara Österrike och Preussen att der bråka emot hvarann, då skall den tid kanske ej vara fjerran, då tyskarne skola, såsom förr, strida mot hvarandra i fientliga läger. Att oenigheten fortfarande är möjlig, synes af en skritvelse från Wien till den officiösa Kreuzzeitung deri det heter: Derom äro alla ense, att om kejsaren af Österrike icke bestämt sig för att fara till konung Wilhelm i Gastein, skulle förhållandet mellan Österrike och Preussen blitvit ytterst spändt. Följande program för flottrevyerna i Cherbourg och Brest meddelas af parisertidningen Patrie?: Den engelska eskadern, under betäl af contreamiral Dacres, bestående af 6 pansarfartyg, tre fregatter och en ångkorvett, skall samlas d. 12:te på Plymouths redd, för att vidtaga alla sina anordningar. Eskadern skall d. 14 Aug. anlända utantör Cherbourg, der den skall emottagas af marinministern markis de ChasseloupLaubat ombord på ångkorvetten -Reine Hortense och af Oceanens sjödivision under befäl af contreamiralen baron dela Ronciere Le Noury. Hr de Chasseloup-Laubat skall hos amiralitetslorderna aflägga ett besök, som dessa genast skola besvara. Följande dag, d. 15 Aug., skola de både eskadrarne till firande af Napoleonsdagen utföra stora manövrer på redden. Om aftonen skola staden, fästena och samtliga krigsskeppen illumineras och på kajen skall atbrännas ett fyrverkeri. D. 16 skola amiralitetslorderna, amiralen och officerarne på den engelska eskadern besöka stationens arsenal och etablissementer, der de emottagas af sjöprefekten, v. amiral Dupouy. D. 17 skall den engelska eskadern lemna Cherbourg och bege sig till 22