bergs slott upplätit en del lokaler åt de brandskadade. ——— — — De ädla metallerna. I dessa dagar har i Frankrike utkommit ett verk, hvilket eger många intressanta sidor, nemligen Les Måtaux Precieux af Roswag. Vi låna ur detsamma härnedan några fakta. Ifrån år 1500 till 1848 lemnade Amerika 27,122 millioner francs i silfver samt 10,028 mill. i guld. Dessa siffror inbegripa 13,774 mill. silfver från Mexico, 43,059 från Peru och Bolivia, 230 från Chili och 58 från Nya Granada. Hvad guldet beträffar, var Brasiliens del 4,625 mill. fres, Granadas 1,952, Mexicos 1,341; Perus och Bolivias 1, 172, Chilis 862 och Förenta Staternas 76. Europa producerade under samma tid endast 2,330 mill. francs i silfver och 1,600 d:o i guld. Afrika lemnade 2,500 mill. från Guinea. I följd häraf utgjorde totalqvantiteten at ädla metaller år 1848, inberäknadt 1,000 mill., som antogos existera före 1500, en summa at 14,578 mill. tres, neml. 30,152 mill. silfver och 14,426 d:o guld. Från 1848 till 1857 har qvantiteten af ädla metaller ökats med 2,170 mill. tres i siltver och 6,004 i guld. Af de senare har Kalifornien producerat 2,508 mill. och det öfriga Amerika 445. Australien har lemnat 1,695 och Europa 743, inberäknadt Ryssland, som lemnat 678 mill. Asien har kontribuerat 505 mill. och Afrika 108. Af silfver har Australien lemnat 9 mill.; Amerika 1,827 ; Europa 321 och Asien 22, utgörande en totalsumma at 2,179 mill. francs. Det finnes således f. n. i verlden 32,331 mill. fres i silfver och 20,430 i guld. Guldets förhållande till silfret, hvilket före 1848 var såsom 1 till 2, är nu som 2 till 3. 1 vigt fanns det före 1848 omkring 31 kilogrammer siltver för hvarje kilogram guld; år 1856 hade denna proportion fallit till mindre än 24 kilogrammer siltver för hvarje kilogram guld. Sedan 1856 kan den årliga tillökningen af de dyrbara metallerna beräknas till 240 mill. fres i silfver och 500 d:o i guld, hvilket är mer än dubbelt emot törr.