Article Image
öfverförts direkte från Alexandria. — R vilja veta, att sarsoten äfven kommit till England, men detta inskränker sig dertill, att dit anländt ett fartyg från Alexandria, hvilket haft tvenne i kolera döda personer ombord. hivmarehk är dock i Tyskland sin tids man. IIan vexlar så hårda ord med Österrike, att man skulle tro de båda potentaterna vara i begrepp att komma i lufven på hvarandra hvilken stund som helst; men Osterrike faller dock till foga och gör eftergifter och så ha vi en entente cordiale åter på tapeten. Detta är den nyaste situationen mellan Preussen och Österrike. — Han, alltjemt vår goda Bismarck, kränker grundlagen, spränger tredliga och festliga samqväm — och en hel befolkning står med knuten näfve stoppad i byxfickan, utan att ens våga en hvissling på den vigilante skådespelarens militära statister. Lappåtit eroit en mangeant, och Bismarck vädrar en farlig konspiration på en tidningsbyrå, låter gripa redaktören och sätta honom i fängelse — utan att en röst nöjes till protest. Ej nog dermed, Bismarck hånar öppet mellanstaterna i Tyskland; Bayern och Sachsen fräsa af ilska — men det hindrar likväl icke den djerfve ministern att blott behöfva gifva en inbjudningsvink åt Bayerns förste minister och argaste anti-bismarckare, för att bli åtlydd. Det säges åtminstone, att von der Pfordten på inbjudning af Bismarck anländt till denne i Salzburg. — Det är att ha tur med sig, och tur har Bismarck. Förhandlingarne mellan Italien och påfoen skola inom kort åter upptagas. Man känner sig i Rom ej belåten öfver att stå isolerad med Österrike, isynnerhet som Spanien ej längre vill simma emot strömmen och erkänt Italien, utan att det lyckats de spanska biskoparne att bringa en motrörelse till stånd. I Frankrike ha kommunalvalen börjat. Man afvaktar med otålighet resultatet af desamma. På landet råda mest presterna, men i städerna är agitationen så stor, att man i Angouleme t. ex. uppställt 30 vallistor. I Orleans deremot har man blott uppställt en lista. Den pansareskader, som nu bildas i Cherbourg med benämning skephsdivision för öfningar i Oceanen under befåäl at contreamiral de la Roncidre, har ej allenast till ändamål satt medverka vid flottrevyn, utan skall äfven erhålla en varaktig organisation och taga station i Cherbourg, så att en pansareskader städse skall här vara färdig. Österrikes riksråd atslutas som i dag och dermed skall äfven ministerkrisen vara ändad. I Hamburg har den mångårige medarbetaren i Börsenhalle, hr Edvard Cobn, aflidit af slag. I London har Meyerbeers opera ÅAtrikanskan med fröken Lucca i titelrollen blifvit gitven. Nära 14 dagar förut voro alla platser upptagna, hettan asiatisk, priset australiskt. Operan har gjort en lysande framgång. Prinsen al Wales har i Plymouth lofvat de franska sjöofficerarne, att han skall komma till Portsmouth, då den franska pansarstottan beger sig till denna hamn för flottreryn, sedan manövrerna utanför Cherbourg och Brest slutats. Den engelska flottan väntas d. 2 sept. tillbaka från dessa manövrer till Portsmouth, och man antager, att den franska flottan skall företaga öfverresan dit d. 5 sept. Times utgifvare, Walter, som länge varit parlamentsledamot för Berkshire, har denna gång fallit igenom vid valet. Parlamentsvalens slutresultat är: 367 liberala och 290 konservativa. Från såväl London som Petersburg klagas öfver penningbrist. Eldsvådorna i de ryska Östersjöprovinserna visa sig nu vara med atsigt anlagda, emedan innevånarne städse flera dagar å rad ha underrättelse om dagen och timmen, då deras hus skola gå upp i lågor. En korresp. till Moskowskija Wiedomosti meddelar en förfärande skildring af den nöd och det elände, som äro deraf en följd. Under en resa i guvernementet Razan såg han nästan hvarje dag byar och städer stå i lågor, och fält och ängar hvimlade af brandskadade, som saknade både bröd och tak ötver hutvudet. Kretsstaden Spask var, genom 2:ne på hvarandra följande eldsvådor, förvandlad till en grushög, och flere personer hade omkommit i lågorna. Korresp. uppräknar ett halft tjog byar, som brunnit upp under de 8 sista dagarne, och samtidigt med branden hade organiserade tjufband genomströtvat byarne och plundrat, hvad som fanns att plundra. Myndigheterna ha vidtagit en del åtgärder, men bönderna ha ej förtroende för dem; så snart de erhålla underrättelse om att branden skall utbryta, packa de sina egodelar tillsammans och flytta ut på marken, der de lägra sig under bar himmel. Elden utbryter vanligen om dagen och bönderna anse sig vara mordbrännarne derför tack skyldiga, emedan de derigenom bespara dem och deras barn obehaget att bli inne-. brända. 1—

27 juli 1865, sida 3

Thumbnail