en dag utveckla en expulsiv styrka, hvilken ss söga spåras på ytan af sakernas närvarande stållning; men under det ett allvarsamt krig si eller inre rörelser lyckligtvis kunna uppskju-J tas, föredraga de att simmande med strömmen J) inbjuda hungrande och törstiga att slå sig nedvid deras i öfrigt väl försedda bord. För när-s varande verka de som en hämsko för dessa fIi medelpunkter för intellektuelt lif och ideela förhoppningar, hvilka finnas i stora städer vidlt sidan af industri och handel. Från Amerika meddela de igår eftermiddag ingångna engelska tidningarne följande intressanta underrättelser: Nord-Carolina tyckes snart skola återkomma till stadga och ordning. Man väntar dagligen guvernören Holdens proklamation om statskonventets inkallande, hvilket tros skola tima d. 1 sept. Då skola den under sydregeringen arbetande lagstiftande församlingens handlingar omsorgsfullt granskas. Allt, som afser sydregeringen och upproret skall förklaras för noll, men deremot de handlingar, som blott afse statens inre angelägenheter, förblifva i gällande kraft. Ifriga bemödanden skola göras, för att inlösa statsbankernas sedlar och få staten Nord-Carolinas skuld erkänd, sådan den var före kriget. Guvernören gillar båda dessa förslag. Han säger, att staten tillhörig bomull, terpentin etc. kan säljas för 3 å 5 millioner dollars, hvilken summa är tillräcklig för att dermed betala räntan å alla de obligationer som utfärdats, sedan kriget utbröt. Man skall äfven söka få ett nytt lån upptaget, för att skaffa penningar i kassorna till de löpande utgifterna. Folket i Nord-Carolina har det bättre än i någon annan trakt af Södern, men det är ännu mycket fattigt. Den nye guvernören för staten Mississippi, domaren Sharkey, har afrest för att i denna stat börja sitt återställelseverk. IIan skall följa samma plan som guvernören i NordCarolina, men han skall ha ett svårare värf än denne, ty 4 af Mississippi ha förödts genom väpnade infall och folkets fientlighet mot Förenta Staterna är djupt rotad, hvarför det skall resa alla möjliga hinder för regeringen. Skatteutkräfvare ha sändts till Mississippi såväl som till åtskilliga andra Sydstater. De skola ha sorgliga tider för sig. Mississippi och Alabama äro i ett tillstånd, som öfvergår all beskrifning. Folket hungrar, både hvita och svarta. De hvita äro lika stolta som förr, men äro klädda i trasor och ha inga penningar. De lefva af en eländig föda, som man i Norden knappast skulle vilja ge åt hundar. Några erhålla rationer i Förenta Staternas depoter, andra gå hungrande. De vilja icke arbeta, och då nästan alla negrerna begifvit sig af samt de som finnas qvar anse friheten betyda detsamma som att göra ingenting, ligger jorden obrukad. Trädgårdarne ha blitvit till skogssnår. Fälten förete den kalhet, som endast fiendens fackla kan frambringa. Husen äro uppbrända; boskapen borta, och soldaterna svärma omkring, misshandlande hvem de behaga. Folket är uppretadt och förbannar tillochmed midt i nordtruppernas läger nordregeringen och alla som med henne stå i samband. Utom lägret kan ingen, som är gynsamt stämd för regeringen, andas fritt. Endast bajonetter kunna hålla kontroll öfver landet. Den största brist råder bland folket. Flera ha hungrat ihjäl. Harmen emot de befriade negrerna är högst intensiv. De skola mördas eller drifvas ut ur landet, om icke vakt hålles på alla plantager. Det är dåraktigt att hoppas på någon sympati för regeringen i denna del af landet förrän en ny generation hinner växa upp. Inga försök att återställa de andra staterna ha ännu gjorts. Presidenten förbereder dock en proklamation, afseende Georgien. Man tror, att presidenten Johnsons proklamation, som borttager alla inskränkningar på handeln i Södern, skall bli af en välgörande verkan, emedan derigenom bomull och andra produkter skola bringas i marknaden. Den skall genast verka samt fördrifva hela horden af skattkammaragenter och borttaga de höga skatter, som förhindrat produkternas utförsel. Södern kan icke köpa någonting, förrän det får peningar genom försäljning och inom kort skall problemet lösas samt Söderns handel svinga sig upp, om der finnes något att handla med. Handeln med utlandet står efter d. 1 Juli på samma fot som den inländska. Marknaden är dock redan öfverfull med införselsvaror. För att uppmuntra sydhandeln, ha general Schofield i Nord-Carolina och general Sheridan i Neworleans befallt sina underordnade att borttaga alla slags inskränkningar från bomullsförsäljningen. Det tros att 1 million balar bomull finnas i staterna öster om Mississippi. En person, som anlände till Neworleans d. 10 Juli, berättar, att nästan alla bomullsplantagerna nu befinna sig under sädesodling; men säden såg ej bra ut och öfverallt visade sig bristen på arbetskrafter. Emellertid har ett stort handelsbolag bildats i Baltimore, för att såsom lån till jordbrukarne i Södern lemna redskap, utsäde etc., för att sätta dem i stånd att bruka sin jord.