slutande österrikiska trupper. 0 Enligt den officiösa wienertidn. Botschafsi ter har österrikiska kabinettet i sin sista note begärt en förändring af hertigdömenas se vallag på grund af de slesvigska distrik ter,f som afträdts till konungariket. I samma de-Jv pesch hänvisas till att sjelfva det preussiskasl kabinettet varit ur stånd att anföra bestämdals fakta som bevis för att augustenborgaren och Jl hans omgifning utöfva ett olagligt inflytande sa på landets befolkning. c Från Nordslesvig skritves till en sles-f!l vigholsteinsk tidning följande, hvilket vi en-Ås dast anföra som ett Inålag till redande afl)l dagens vexlande händelser: Ledarne af härvarande danska parti hafva från Köpenhamn (5) I! emottagit besallning om att handla helt och hållet i öfverensstämmelse med de preussiska emissariernas anvisningar. För att framkalla en intervention af de europeiska stormakterna och förbereda den allmänna meningen i Tyskland på Nordslesvigs afträdande, skall ett danskt smärtans skri sättas på scenen. Nordslesvigs afträdande är annexionens pris; kabinetterna i London, Paris och Petersburg äro i detta afseende eniga med Preussen. Det fordras af ledarne för det danska partiet, att de skola åvägabringa deputationer i massa, hvilka fordra augustenborgarens bortvisning. Prinsen af Hohenlohe har fordrat 30,000 underskrifter till detta ändamål; om detta uppnås skall han tillförsäkra dem en lycklig utgång af hela saken. I flera nordslesvigska byar shar det kommit ända till slagsmål derföre att befolkningen hissat Dannebrogen och ropat lefve för konung Christian IX vid marknadsfesterna. en af Tysklands förbundsdag hållen sammankomst röstade alla — med undantag af Bayern, Wärtemberg, Kurhessen och Oldenburg — för inkallandet af en komite d. 20 Juli i Frankfurt ang. införandet af lika mått, mål och vigt. Konung Wilhelm af Preussen skulle såsom i Onsdags begitva sig till Karlsbad, dit han beledsagas af en hel stab af högre officerare och civila embetsmän, liksom om det funnes skäl att vänta, det vigtiga underhandlingar skola ega rum vid denna badort, och det säges, att Bismarck snart skall följa efter konungen. Denne statsman tyckes ifrigt anstränga sig, för att få denna monarkernas sammankomst till stånd, på det att en öfverenskommelse om hertigdömena må under denna afgörandets kris åvägabringas. England skall nu hafva bestämt sig för hvilket svaromål det vill gifva på Amerikas anspråk om skadeersättning för den skada som anställts af Alabama och några andra för Sydstaternas räkning i England utrustade kaparefartyg. Efter det regeringen hänskjutit frågan om anspråkens berättigande till kronjuristerna, ha dessa förklarat, att nämnda anspråk äro alldeles oberättigade. Med stöd af denna förklaring skall uti en ministerkorferens det beslut ha fattats, att gitva presidenten Johnson ett afslående svar. Förenta Staterna skola hafva ställt samma tordran till Frankrike, hvarför franske utrikesministern Drouyn de Lhuys tillställt kabinettet i London en depesch, hvari han föreslår, att de båda makterna skola träda i underhandlingar med hvarandra för öfverenskommande om ett gemensamt svar. Man vet ännu icke, om England gått in härpå. Förberedelserna i England för nedläggandet af den transatlantiska telegrasen närma sig nu sitt sista stadium. Great Eastern, som tår ombord en laddning på 21,000 tons, skall d. 6 eller 7 Juli anträda resan till Valencia på Irlands vestkust, dit fartyget troligen skall komma d. 9 eller 10:de Juli och sammanträffa med krigsskeppen Terrible och Sphinxs, hvilka skola beledsaga det. Om allt går lyckligt, väntar man, att den telegrafiska förbindelsen med Nordamerika senast skali vara återupprättad d. 20 eller 21 Juli. I afseende på foretagets kommersiela utsigter anmärker Times-, att det atlantiska bolaget börjat sin verksamhet efter att åter ha tillförsäkrat sig vilkor, enl. hvilka regeringen skall lemna det 20,000 p. sterl. om året i subsidier och dessutom garantera det 8 pret å ett kapital om 600,000 pund. Till gengäld fordrar regeringen, att garantien endast skall stå vid makt, så länge linien är i verksamhet, att det högsta priset för ett telegram icke får öfverstiga 2 sh. 6 d. för hvart ord. Times anser att linien skall med ett sådant pris bli bokstafligen öfverhopad med depescher och endast lemna en årlig inkomst af 250,000 p. sterl. om man än anstränger sig aldrig så mycket. Man antager att telegrafen med säkerhet kan befordra 6 till 8 ord i minuten såväl dag som natt. Dock tro professor Thompson och mr Varley, att man med tillhjelp af de nya apparater, som de uppfunnit, skall kunna befordra 12 ord i minuten. Då man kan befordra ett telegram om-100 ord till Amerika och få ett lika långt, tvdligt svar tillbaka. skall kompaniet häri se en mtb dtnddaAn anrhatarn Häl A AT.