—kkp—-—n-n, ä if———nnn — Raturligtvis; och hvad hertiginnan al Montpensier vill det vilja parisarne. Om Frankrikes drottning Louise de Vaudemont doge i morgon och ers majestät derefter ville erbjuda hertiginnan af Montpensier sin hand. — Hvilken afskyvärd förutsättning! mumlade Henrik III, som hade en instinktlik fruktan för hertiginnan. — Det är dock blott en sup osition, Sire. — Vidare? — Så skulle parisarne afsätta kardinalen af Bourbon och ödmjukt kyssa ers majestäts fötter. — Verkligen? — Jag försäkrar det. Alltså vill hertiginnan af Montpensier ha en man. För att göra honom till konung? — och sjelf bli drottning, Sire. — Jag förstår. — Om hon ej funnit kardinalen, skulle hon gift sig med den förste furste som kommit i hennes vig, vare sig phaltziske kurfursten eller en enkehertig. Och som parisorne göra allt hvad hon vill, skulle de ha satt denne furste på thronen lika litt som jag tömmer denna butelj Jurangon-vin; isynnerhet tillade Mauvepin, om kurfursten eller orkehertigen gjort sitt intåg i Paris i spetsen för en vacker armå. — Det der är mycket väl resonneradt, mumlade Henrik III. — Hör vidare, Sire: om händelsevis hvarken kurfursten eller erkehertigen velat ha hertiginnans hand,