tagit i Sir J. Franklins nordpolsexpedition åren 1819 och 1825. De demokratiska deputerade inom Frankrikes lagstiftande kår tänka tillställa Amerikas president Johnson en adress, i hvilken de påminna honom om, att det första beslut som Frankrike fattade, då det år 1848 förklarat sig för republik, gällde afskaffandet af dödsstraff för politiska förbrytelser. Det tyckes vara krigssekreteraren Stanton, som med all makt vill förmå presidenten till proklamerandet af ett galgregemente. General Sherman uppträder offentligt mot Stanton, och då det under revyen visade sig att Sherman fortfarande är i besittning af popularitet, är det sannolikt, att uppgiften om Stantons snara utträde ur kabinettet är riktig, hvarefter ett mildare regemente väntas. I ett bref om Stanton säger Sherman: Det är löjligt att se, huru dugtiga och tappra många menniskor bli, sedan faran är öfver. Tappra män — det har jag under kriget alltid funnit — kränka aldrig de fallna, förolämpa aldrig de fångna, men de fega och marodörerna göra det. Sherman, Grant och de flesta andra nordgeneraler, hvilka gjort sig förtjenta om regeringens räddning, skola med missnöje se, om regeringen behandlar Jefferson Davis som en vanlig förbrytare och skulle helst önska en amnestis utfärdande. Den bättre delen af amerikanska pressen instämmer ej heller i blodsskränet, som upphäfves från andra håll. Man hör i New-York ofta den mening uttalas, att Johnson endast vill låta döma de förnämsta anklagade, för att senare benåda dem. Detta gäller naturl. icke om dem, som äro anklagade för mordet. Frågan om negrernas politiska rättigheter, deras rösträtt, kommer att afgöras af de särskilda staterna, hvar för sig. Detta är äfven i öfverensstämmelse med konstititionen, mot hvilken man naturligen icke kan bryta. Det heter nemligen i denna, att hvarje särskild stat i unionen har, handlande genom sin egen lagstiftande församling, uteslutande rätt att reglera omröstningen bland sina medborgare. I några af staterna finnes allmän rösträtt. I andra ligger egendom till grund, eller egendom jemte undergående af prof i hänsyn till bildningen; i andra äro negrer, fastän de äro så fria som Lincoln gjorde dem, absolut ute stängda från röstning; i andra åter, såsom i den stora staten Newyork, tillåtas negrer endast rösta, sedan de bevisat sig ega en viss årlig inkomst eller motsvarande värde i egendom. Konstitutionen förbjuder unionsregeringen att blanda sig uti denna och andra saker, som endast angå staterna. Det är helt visst derför som Johnson hänskjuter frågan tillsvidare till staterna sjelfva; men det är äfven derför som jfverdomare Chase förklarat, att konstitutionen nåste i vissa punkter ändras. Denna fråga skall således snart sätta partierna i harnesk 1 .