AI HGCUII. TO) UID 1184 1 T G1 87 SVEA 94111115 611 och oron antaga allt större och större proportioner. Man känner der nu, hvad en enda man kan betyda, då hela statsmakten hvilar i hans händer, och alla klaga öfver kejsarens bortovaro, isynnerhet som det visar sig klart, att en stor schism inträdt mellan de båda personer, som under kejsarens frånvaro äro närmast att leda Frankrikes angelägenheter: prins Napoleon och kejsarinnan regentinnan. Denna schism har uppstått i anledning af prinsens tal i Ajaccio, hvilket kejsarinnan förbjudit de ofsiciela tidningarne att meddela eller ens omtala. Och likväl fanns det i detta tal en punkt — förutom de många andra — som i denna stund gillas af hela den franska allmänheten, neml. den, att Frankrike bör försona sig med Amerika och söka någon utväg att komma ifrån sin inblandning i den mexcikanska frågan. De någorlunda sjelfständiga tidningarne enas härom och uppmana regeringen att, om så skulle behöfvas, göra äfven betydliga finansiela uppoffringar, på det kejsardömet Mexico må kunna sättas i den ställning, att det redan i närmaste framtiden må kunna umbära hvarje militärisk hjelp från Frankrike, så att detta icke för Mexicos skull; får på halsen ett krig med Amerika, som skulle kosta landet ej blott millioner, utan milliarder, samt förstöra dess handel och industri. Clment Duvernois, som på senaste tiden med egna ögon åsett sakernas ställning i Mexico, säger ock i Åla Presse rent ut: Det bästa försvar för Mexico består deri, att det är en rent amerikansk regering och ej någon stötesten mot Monroe-doctrinen. På så sätt kan det måhända upptagas såsom kejsardömet Brasilien, i hvarje annat fall skall det vara en skottafla för alla angrepp. Om det mexicanska kejsardömet ej löper någon fara i det inre, kan man utan olägenhet utrymma det, såframt man gifver det medel att organisera sig, ty frågan är då en ren penningefråga. Men om det mexicanska kejsardömet motas utifrån, så bör man skyndsammast utrymma det. Visserligen söka de officiösa parisertidningarne att något lugna oron och spänningen, såsom t. ex. Constitutionnel, som säger: att hvad de mexicanska värfningarne i Amerika angår, unionen skall, om det är nödigt, kunna förhindra dem. Man är dessutom af presidenten Johnsons tal till de främmande gesandterna berättigad att draga gynsamma slutsatser ang. fredens bevarande. Bladet antyder derjemte, att Frankrike skall, i vederlag derför att Unionen förbjuder värtningar för Mexicos räkning, återkalla sin neutralitetsförklaring, enligt hvilken det erkänner Sydstaterna som krigförande, tilläggande att de återstående sydkrigsskeppen ej kunna för detta återkallande förorsaka någon svårighet. Men oaktadt dessa officiösa lugnanden, forttar dock spänningen och antager som vanligt på börsen de största proportioner. Man nöjer sig der icke med att säga, att franske öfverbefälhafvaren i Mexico, marskalk Bazaine, begärt nya förstärkningar, emedan han annars icke kan gå i god tör något, alldenstund han är öfvertygad om, att Mexico upphört existera, såtort fransmännen vändt det ryggen; man nöjer sig ej heller med att berätta, det franske utrikesministern Drouyn de Lhuys förklarat för sina kolleger, att han skall taga afsked, om icke befallning om truppernas hemkallande från Mexico gifvits innan d. 1 Juli; att senaten tänker hos kejsaren taga ett förtroligt steg i saken — nej, man berättar tillochmed, och det upprepas sedan på Londons börs, att kejsar Maximilian i Mexico mördats utanför sitt palats, att kejsarinnan flyktat från hufvudstaden, att 100,000 man trupper redan äro på väg till Mexico för Juarez räkning från Förenta Staterna m. m. I sjelfva verket tro vi icke, att det är så farligt med saken som dessa notiser kunna tyckas angifva. Ty det finnes i sjelfva berättelserna från Amerika vissa indicier om att de bålstora ryktena ha en mindre solid basis. Så t. ex. heter det derifrån, att det lyckats mexicanske expresidenten Juarez gesandt i Washington att afsluta ett lån om 25 millioner i guld med bankirhus i Newyork och San Francisco, för hvilket vilkoren skola vara vida gynsammare an för det lån, som kejsar Maximilian nyligen erhållit under Frankrikes auspisier, och det lörsäkras, att Juarez lemnat som pant samma grufvor, hvilka skola gälla som säkerhet för Frankrike och kejsar Maximilians kreditorer. Newyork Herald säger deremot, att en betydande summa skall ha subskriberats, för att till Mexico afsända 25,000 utvandrare under general Rosencranz. De värfvade erhålla, för den händelse de vilja fredligt nedsätta sig i Sonora, 1,000 dollars och 100 acres jord. Den nordamerikanska regeringen förhåller sig neutral gentemot dessa värtningar, hvilka det republikanska partiets press bekämpar såsom en verkning af en plan