UNUÄEVUCIY(J d. ID MaA) IODOU. Skarpskytte-musikkårens andra konsert i går afton gynnades af den angenämaste väderlek och var besökt af en ganska talrik och tacksam publik. Den vid ingångarne insamlade frivilliga afgiften uppgick till 426 rdr. Kompletteringsval af stadsfullmältige. Vi erinra derom att val till stadstullmäktig, i ledigheten efter framl. grosshandl. Will. Gibson, eger rum i dag kl. 11 f. m.inför Magistraten å Rådhuset. Väderleken fortfar att vara den angenämaste och för årsväxten mest gynnsamma. Visserligen kläder sig himlen då och då ; moln, hvilka nedsända ett välgörande och upptriskande värregn, men snart derpå strålar åter den värmande solen från det klarblå fästet och upplyser den i yppig grönska prunkande marken och de nyutslagna träden. Qvällarne ha i allmänhet varit vackra och klara och nätterna månljusa, utom i Söndags afton, då himlen var mörk och regndiger och den rådande förmörkelsen ytterligare ökades derigeaom att gaslyktorna ända sedan i Thorsdags varit släckta, enligt en bestämmelse som tyc kes mera rätta sig efter almanackans spådomar än för handon varande väderlekstörhållanden. Kajomläggning. Den del af kajen vid Skeppsbron, som är belägen mellan träoch stenbroarno framför huset n:o 1, inhägnades i går med ett provisionelt plank, enär kajen. och en del af gatan derstädes under någon tid kommer att undergå en välbehöflig höjning och reparation, hvarjemte på samma gång jernvägsskenor der lära komma att nedläggas. Teater. Strid och Seger, skådespel i 5 akter, af Johan Jolin. Det är ej utan intresse man går till teatern, för att åse ett sådant stycke som Strid och Seger?, hvilket i förening med Mäster Smith-, Barnhusbarnenete. sörskaffat hr Jolin en viss plats bland svenska dramatikens få nämnvärda skriftställare. Men det är mera ett historiskt intresse än ett verkligt lefvande. Den larmoyanta genren med dess uppskrufvade dialog, der dramaturgen offrar för mycknt på retorikens altare och gerna sänker sig ned till att begå en dramatisk platitude endast för det retande nöjet att få framkomma med en retorisk figur, — dess onaturliga handling, något sjukliga moral och verkligheten örfilande situationer, — denna genre är nu något förlegad, och detta desto bättre. Huru mycket man än beklagar sig öfver dramatikens förfall i våra dagar, huru mycket man allarmerar sig sjelf och andra med att påstå, att dramatiken ligger på sin sotsäng, endast omgifven af klåpande sjukvårdare, kloka gubbar och gummor, hvilka i bästa välmening göra allt hvad de kunna för att expediera patienten, är det dock en sanning, att det mod detta förfall ej är så farligt bestäldt. Konsten är, liksom allting annat inom andens verld i våra dägar, stadd i en sjelfreformering, en sjelfrening, hvilken i en framtid, kanske ej så långt aflägsen, skall gitva densamma nytt lif. Taga vi nemligen våra dagars sceniska smak i närmare ögonsigte och prötva den mera kritiskt, kunna vi ej undgå att finna, att den är stadd i en sträng tvagningsprocess med dramat, hvilket började få en alltför skef riktning, der man uppoffrade sanningen för det rörande och dermed det verkligt sköna, som är sanningen, för ett moment deraf, der man, kortligen, liksom så ofta i religionen. lät det mindre väsentliga intaga det väsentligares plats. Den första fordringen, man eger rätt att göra gällande i afseende på ett drama, är, att handlingen deri är fortlöpande och enkel och ej afbruten eller uppblandad med för många episoder, såsom komiska eller tragiska (granna) intermezzos, långa berättelser från en utom dramat liggande tid och plats m. m. Den andra fordringen är, att förf. strängt har karaktersteckningen för ögonen, så att denna ej med inkonseqvens lemnas å sido eller vårdslösas för en tillfällig situation eller någon oväsentlig lek i dialogen. Framtör allt bör dock för dramat ligga till grund en till sitt väsende sann, allmänt giltig och god ide, hvilken genom karaktererna eller händelserna kämpar sig fram till klarhet och till sistone genom sin seger visar sin sanning och sitt enda berättigande. Nu frågas: äro dessa vilkor uppfyllda i hr Jolins här i Söndags uppförda skådespel Strid och Seger? Vi skulle vara frestade att nekande besvara denna fråga, på samma gång vi dock erkänna hr J:s talang eller rättare routine i sina skapelsers d mise-en-scene. Rätt som man med intresse v följer handlingen, afbrytes man plötsligt af id någon berättelse från andra dagar, på hvilken 6 den nu pågående handlingen grundar sig. Det:p ir som om man godtyckligt började läsa en di roman midt i boken, i någon spännande situaI I VA 22 2 ;