dem som ville häkta honom, skjuten. — Den man som vid ångfartyget City of Edinburghs ankomst till Queenstown blef häktad på misstanka att vara Booth, legitimerade sig såsom varande en person med namnet MNeil. Han hade redan förut på grund af sin likhet med Booth blifvit antastad i Boston. Inom Preussens deputerade kammare har d. 5 d:s ett stormigtJuppträde egt rum mellan krigsministern v. Roon och den bekante deputeraden prof. äineis t. Denne förklarade, att ministern påbörjat ett verk, som har menedens Kainsmärke på sin panna (ett angrepp riktadt lika mycket mot konungen som ministern). Härpå genmilte v. Roon, att Gneists tal bar högmodets och oförskämdhetens stämpel på sin panna. Ilärvid uppsteg ett förlärligt larm inom kammaren, och det kan anses för afgjordt, att deputerade kammaren skall nu liksom 1862 och 63 förkasta alla regeringens lagförslag i militäroch flottangolägenheterna. Kammaren har redan förkastat ej blott regeringsförslagets allmänna del, utan äfven ett af Bonin väckt medlande amendement, och detta med en majoritet uf 258 röster mot 31. Brytningen mellan regeringen och kammaren kan således nu anses fullständig, och kammarens upplösning kan måhända snart följa. Emellertid pågå för syns skull underhandlingar med Österrike om Kiel; men under tiden skaffar Preussen sig fullkomligt sast fot 1 nämnde hamn, och ett bevis på, huru föga det bryr sig om Österrikes invänningar, är, att i trots at den österrikiska civilkommissariens uttryckliga protest preussiska myndigheterna likväl låta uppmäta Kiels hamn. Nassaus ständerförsamling har upplösts. Oenigheten mellan det liberala och konservativa partiet hade nått en sådan höjd att ingen af parterna ville deltaga i törhandlingarne, så länge motpartiet sanns tillstädes. Församlingen måste dersöre upplösas, utan att ha antagit någon budget. I kurlkessen råder den gamla oenigheten mellan ständerna och regeringen. Den afkrigsministern framlagda utskrifningslag har blifvit återtagen, emedan ständerna ej ville gå in på den deri bestämda tjenstetid. Frankrikes kejsare har, som bekant, an ländt till Algier. D. 3 d:s var om aftonen staden praktfullt illuminerad; kejsaren promenerade till sots genom de rikt upplysta gatorna. Följande dagen gaf kejsaren, som befinner sig särdeles väl, en dejeuner för myndigheterna och de infödda notabiliteterna. Inom lagstiftande kåren har armäbudgoten förevarit. Af regeringens berättelse derom framgår alt med reserven, 214,002 man, franska armåens totalstyrka är 614,129 man, af hvilka, officerarne inberäknade, i Algier äro 79,826 man, i Italien 13,041, i Mexico 30,747 och i Frankrike 276,513 man, till hvilka ytterligare kommer reserven. Regeringens förslag har at den servila kammaren antagits. Turkiska regeringen försöker att, biträdd af en del kapitalister, få sin skuld konverteterad; men Frankrike understödjer så föga försöket, att det nya turkiska lån, som för ändamålet skall upptagas, ej får i franska tidningarne anonseras. Från Polens gräns skrifves, att ex-diktatorn Langiewicz afgjordt och oslentligen uttalar sig emot transatlantisk utvandring af polska emigranter och ser i frammanandet och befrämjandet af dylika utvandringsförslag endast intriger af ryska regeringon, i hvars intresse det ligger, att aflågsna de polska emigranterna så mycket som möjligt från Europa. Englands regering har i underhuset lidit ett stort nederlag och stannat med 31 röster i minoriteten. Saken sjelf var af föga intresse. Det handlade om klagomål, i afseende på ställning och aflöning, från de indiska officerare, som ärfts efter det afsomnade ostindiska kompaniet. Ministern för Indien, sir Charles Wood, ville ej, att något parlamentsutskott skulle i ärendet nedsättas, men huset beslöt likväl utskottets tillsättande, fastiin det var nära, att Wood af denna relativt obetydliga affär gjort en kabinettsfråga. Telegram.