ställt en demonstration. 4 å 500 studenter hade nemligen församlats på Sorbonneplatsen, för att begifva sig till den amerikanska beskickningens hotell och för unionens gesandt tolka de känslor, som det afskyvärda mordet väckt hos dem. Vid ankomsten till S:t Michelbron, som ligger midtemot polisprefekturen, stötte studenterna på talrika hopar af polisbetjenter, hvilka förskingrade dem och arresterade flera. Studenterna gjorde ej något motstånd; de skingrade sig hastigt och begåfvo sig i små grupper längs Elyseiska fälten till amerikanske gesandtens hotell. Men äfven här hade uppställts polis, och det kom ej till någon egentlig demonstration. Men det lyckades likväl omkring 20 studenter, att tränga fram till unionens gesandt Bigelow. Denne bor mycket enkelt, i tredje våningen af ett icke särdeles stort hus. Studenterna träffade ministern just vid sitt arbete och i sällskap med sin fru. Lincolns byst, som befann sig i salongen, var höljd i svart flor. Studenten Rey anförtroddes att tala till gesandten och aflemna en adress. I denna uttalas den djupa atsky, som det rysansvärda mordet ingifvit Frankrikes studerande ungdom och dennas varma sympati för Lincoln, hvilken såsom demokrat ej tillhört Amerika allena, utan varit alla länders medborgare, alldenstund det för demonstrationen ej finnes några gränser. Adressen slutade med orden: Presidenten Lincoln är död! Lefve republiken! Gesandtens fru blef af hela scenen djupt upprörd och kunde ej återhålla sina tårar. Gesandten tackade studenterna med några varma ord och bad om en afskrift af adressen, för att sända den till presidenten Johnson. IIr Bigelow kunde oaktadt sin diplomatiska återhållsamhet icke låta bli att uttrycka sin förvåning, då studenternas talare underrättade honom om orsaken, hvarföre de voro så få, och sade, att de varit 1,200, som dragit ut, för att betyga den amerikanska republiken sitt deltagande. — De häktade studenternas antal uppgår till 50. Deras talare, som hade hos sig adressen, undgick med knapp nöd att äfven bli häktad. Han sprang neml., då man ville gripa honom, in i en fiacre, och då polisagenterna öppnade ena dörren till densamma, hade han redan genom den andra tagit till flykten. Medlemmarne af lagstiftande kårens opposition ha beslutat utfärda en adress till Föreuta Staterna. Den mördade presidentens lik är fördt till Illinois, för att der begrafvas. Det blef under vägen dit offentligen utstäldt för att ses af den stora allmänheten. Den slutligen besegrade sydgeneralen Lee har anländt till Richmond och der blitvit med entusiasm emottagen af både unionister och konfedererade. Jefferson Davis befann sig d. 10 April i Macon i staten Georgien. Sydgeneralen Johnstone har erbjudit sig vilja kapitulera till Sherman på samma vilkor som de, hvilka beviljats Lee. Kejsaren af Ryssland har i Nizza före inskeppningen af sonens lik vid dennes kista uttalat till honom ännu ett sista farväl. En högtidlig messa har med anledning af czarens födelsedag d. 29 April egt rum i Nizza. Kejsaren af Frankrike afreste den 1 d:s från Marseille till Afrika. I Lyon blef kejsaren emottagen med stor entusiasm. Genom ett dekret är kejsarinnan utnämnd att under kejsarens frånvaro öfvertaga regeringen med namn af regentinna. St. Beuve är utnämnd till senator. Prins Napoleon har återkommit till Paris från Schweiz. Dramaturgen Aylic Langli (förf. tillJeunesse de Mirabeau och Sheridan), som afven är redaktör i Moniteur, skall utnämnas till direktör för pressbyrån i inrikesministeriet. Afrikanskans första offentliga uppförande gjorde lysande framgång och operans succes är gifven. I slutet af femte akten uppfördes på scenen en apotheos till firande at Meyerbeers minne. D. 28 April höll Italiens deputerade kammare sitt sista plenum i Turin. Innan kammaren lemnade den forna hufvudstaden, antog han med acklamation en dagordre, hvari kammaren tog afsked af staden och erkände dess förtjenster om Italiens sak. I Spanien artar sig allt till utbrott af en stor revolution. Regeringen bereder sig att möta den med våld. Premierministern Narvaez har i Madrid samlat, beredd på en blodig kamp, en styrka af 20,000 man infanteri, 5,000 man kavalleri och 80 kanoner. Militären är dock, som bekant, ingenting att lita på i Spanien. Gladstone har, såsom förut nämnts, i Englands underhus framlagt budgeten och efter vanligheten lemnas en öfversigt af landets sinansiala afålldinoInkamstarna för färl Sn