utrymme, återgifva mera af dessa bilder, huru intressanta dessa också kunde vara. Mr Cochrane skildrar nemligen vidare hvilket intryck De Rancåks omvändelse gjorde på hela franska hofvet — huru t. ex. m:me de la Valliöre bland andra kom till honom för att botöfva. Allt nog, ett faktum är att under den franska karakteren måste ligga en djup melankoli, då tillochmed det gladaste bland alla hof kunnat, såsom fallet här var, djupt sympatisera med en De Rances asketism, hvilken vi i våra dagar blott kunna betrakta som ett slags vansinne.