afreser om Måndag härifrån och torde redan om onsdag komma att uppträda för första gången, såsom Nemorino i Kärleksdrycken. Domen å AÄnna Brita Persson. Vid den session, som i går hölls af rådhusrättens andra afdelning, afkunnades dom öfver mörderskan Anna Brita Persson. Utslaget, som föregicks af en genomförd tramställning af hvad under de föregående ransakningarne blifvit upplyst, lydde derpå, att rådhusrätten — som för de af Anna Brita Persson begångna stölder förklarade henne förfallen till 10 månaders straffarbete samt 5 års förlust af medborgerligt förtroende och för bedrägerierna till 8 månaders straffarbete och äfvenledes 5 års förlust af medborgerligt förtroende — för mordet å Lotta Andreasdotter dömde henne till straffarbete för lifstiden jemte förlust af medborgerligt förtroende. Domen underställdes hofrättens pröfning. Mörderskan iakttog under domens uppläsande alldeles samma uppförande som förut. Samma djupa fasa, verklig eller låtsad, visade sig i hennes väsende. då de med mordet närmast sammanhängande omständigheterna omnämndes. Hon sjönk tillbaka då sjelsva mordscenen omtalades, men reste sig åter efter tillsägelse al vaktknekten och lyssnada stå ende och orörlig till sjelfva domen. Den enda förändring man hos henne kunde iakttaga var den, att hennes af naturen bruna ansigtshy antog en skiftning af djupt rödt, hvilken ej lemnade henne medan hon stannade qvar i sessionssalen. Att hon var förvirrad syntes deraf att hon vid utgåendet på orätt sida famlade efter låset på dörren, som leder in till cellfängelset, denna dörr genom hvilken hon dock så ofta passerat. Utkommen i fångarnes väntrum, skyndade hon genast till ett der befintligt fönster. Domstolens fyra ledamöter lära ej varit eniga om den dom som borde fällas. Tvenne hade nemligen röstat för dödsstraff, men då de öfriga tvenne röstade på straffarbete för lifstiden, bef denna åsigt, såsom den mildare, enligt lagens föreskrift gällande. Resande. Intendenten för södra telegrafdistriktet, major A. Akrell, som med Onsdagens snälltåg hit anlände från Stockholm, fortsatte i går på morgonen med ångf. Orion sin resa till Trelleborg för att vara närvarande vid de förberedande åtgärderna för svensk-tyska telegrafkabelns nedläggande mellan Skåne och Rugen. Sjelsmord. Arbetskarlen Niklas Svensson, boende i kustvakt. Bergs hus N:o 10 Litt. A på Hagaheden, anträtfades i förgår afton kl. 2 9 i ett vindskontor i samma hus liggande död med atskuren hals. Bredvid honom låg den rakknif han användt till medel att forkorta sitt lif. Vid härom i går hället polisförhör upplystes af Svenssons hustru, att han, som i flera år varit gr ubblande, på sista veckorna visat sig sådan i ännu högre grad, och att han, isynnerhet efter intagandet at spirituosa, hvarpå han varit kärdeles begitven, brukade yttra sig så att man kunde ha anledning misstänka det han ej vore vid sina sinnens fulla bruk. Försök till sjelfmord. För andra resan stöld straffade P. Th. Eliasson, som unde: senare tider vistats å fattigförsörjningen, hvaritrån han för några dagar sedan atvikit efter att ha olofligen tillgripit åtskilliga effekter, blef i förgår härför gripen och afförd till polisvaktkontoret. Efter ankomsten dit förde han en flaska, innehållande vitriololja, till munnen och som detta ej genast observerades hann han deraf intaga så mycket att, ehuru man genast då man upptäckte hvad flaskan innehöll skickade efter läkare, hans afsigt att taga sig sjelf asdaga nära nog blifvit uppnådd. Eliasson blef i går afförd till Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset och är det ännu ovisst huruvida hans lif kan räddas. Folkskrift i skarpskyttefrågan. Från Länstidningens tryckeri i Orebro har i dagarne utgått en liten illustrerad skritt om 16 oktavsidor, kallad: Samtal mellan Olle och Kalle om skarpsky tterörelsen, och utgifven i ändamål att söka reda de på landsbyg gden flerstädes ännu skefva och osullständiga begreppen om solkbeväpning. Skritten behandlar, i otvungen och solkelig samtalssorm, frågorna om skarpskytterörelsens väsende och värde, dess förhållande till konungen och fäderneslandet samt till Sveriges rofly stne grannar, vidare om godkänd skarpskytts frihet från beväringsoming, om söndagsexercisen, om samhällighetens styrka och solkbeväpningens fredliga syste i krigisk drägt. Samtalet bör icke kunna förfela sin verkan på dem, sör hvilka det egentligen är afsedt, och rekommenderas på det varmaste till skarpsky ttekårernas styrelser samt den frivilliga folkbeväpningens vänner i ov