dock icke vara för handen, då komitledamö-: terna äro både tillräckligt förmögna och många till antalet för att vara fullt vederhäftiga, och man behöfver således i detta afseende icke hysa några farhågor; men förhållandena äro emellertid egnade att fästa uppmärksamheten på nödvändigheten af att, när man ingår i dylika penningförvaltande komitcer, icke låta sig af falsk grannlagenhet afhållas ifrån att fordra alla nödiga upplysningar af den som sköter finanserna, hvem han ock må vara, på det ingenting som kan förekomma förluster måste försummas. Värfningarne för Amerika. Då denna fråga förevar vid landtbruksklubbens senaste sammanträde i Örebro, berättade en af de närvarande, att bland de lockande förespeglingar, hvarmed värfvarne söka dåra de lättrognare bland befolkningen äfven är den, att 4 rdr kunde lätt förtjenas på en enda timma, och att kungen i Amerika står på bryggan och bjuder utvandrarne vara välkomne. Sjelfmord. Från Norrtelje skrifves d. 13 d:s. En högst beklaglig tilldragelse, som här väckt största uppseende, har nyligen passerat vid Finsta gård 12, mil härifrån i Skedeviks socken, der landtbrukaren, ingeniör G. M. Thorström d. 6 d:s vid pass kl. 3 e. m. upptäcktes ha kastat sig i den genom nämnda egendom flytande, ån och sålunda ljutit döden. T. var allmänt aktad och ansedd samt högst värderad af sitt talrika arbetsfolk, hvilket i honom förlorade en god husbonde. Han hade ofvannämnde dag kl. 4 på morgonen återkommit från Stockholm och visade sig mycket bekymrad öfver sitt iråkade obestånd, som nödgat honom bifalla en å honom af några kreditorer i Stockholm gjord konkursansökning, hvilken inlemnats till ortens domhafvande just nämnda dag och innan det förtviflade språnget gjordes. Vid upptagandet ur strömmen, der han icke legat längre än högst en fjerdedels timma, syntes, att T. träffats af blodslag, hvarföre alla försök att återkalla lifvet fördlefvo fåfänga; han var öfver 45 år gammal. IIastighetsmätare för lokomotiv. Fografen Axel Rydin i Halmstad säges hafva uppfunnit en hastighetsmätare för lokomotiver, hvarigerom både föraren och konduktören, den senare såsom kontrollant å den förre, blifva i tilltälle att till och med hvarje sekund bedöma ett bantågs hastighet. Ung förbryterska. I Karlstad har i dagarne en 16 års flicka blifvit häktad för anläggning af mordbrand. Forshaga glashytta i Wermland, som nyss nedbrunnit, lärer ha varit försäkrad i länets brandstodsbolag, men ansvarigheten utgick d. 14 Mars, och har den sedan icke blifvit ånyo försäkrad, så att intressenterne sjelfva få kännas vid förlusten at den timade branden. En djerf bare. Från Karlshamn skrifves d. 8 d:s: Räfvar ha under de senaste dagarne haft en särdeles åtrå efter hönsen i stadens närhet. Derefter anställdes Thorsdagen d. 6 d:s en större klappjagt efter micklarne. Ehuru jägarkedjan bestod af c:a 30 skarpskyttar, lyckades det icke att fälla någon af de uppskrämda räfvarne. En hare, som troligen haft kännedom om nya jagtstadgans innehåll, stod helt lugn och betraktade en af jägarne, som låtsade sigta på honom. Åter en rasande varg. Frän Finland skrifves med senaste post: Den 4 April inhemtades till Wiborgs länslasarett fyra personer, tre fullvuxna karlar och en minderårig gosse, som åter fallit offer för en galen vargs mordlystnan. De sårade äro hemma i Walkjärvi och Mohla socknar. Odjuret som uppenbarat sig på gränsen af nämnda socknar, hade först i två skilda byar bitit tvenne karlar, som sökte fördrifva det från sina gårdar, i armen och derpå uti en tredje by rusat på ofvannämnde gosse, som jemte andra barn i byn lekte på gården och ej visste vara rädd för den främmande hunden, för hvilken de togo vargen. Efter att en god stund hafva sargat sitt beklagansvärda offer, utan att bry sig om modrens sortviflade ångestrop, tvangs djuret slutligen genom ankomsten af en ur grannskapet framskyndande, med en stör beväpnad karl, på flykten och lunkade af till Rötökylå vid pass 8 verst från det olyckliga barnets hem vid K rkkojärvi ejö i Mohla socken belägna by, der det, lemnande en detsamma till mötes springande hund oantastad, af alla krafter rusade på hundens egare och bet denne i axeln. Men i honom hade besten ock träffat på sin öfverman, ty ehuru alldeles obeväpnad, ja, till och med utan hvarje tillhygge, grep karlen med ena armen kring det mordiska djurets hals och fattade, sedan han kastat sig öfver djuret, med andra handen tag i dess bakfötter. I denna ställning måste han nu bevaka sitt byte minst en half timmes tid, tills slutligen på hans förnyade rop några karlar kommo till hjelp och med en yxa afhöggo djurets ryggrad. Huruvida vargen var galen, eller endast lysten efter menniskoblod, sedan den en gång kommit i smaken deraf, är omöjligt att afgöra, men man måste tyvärr befara det värsta, då den i stället för att lik andra rofdjur fly menniskor, uteslutande anföll dessa och ej det ringaste brydde sig om hundar, svin och andra husdjur, som funnits på gärdarne i de byar, der den öfvade sina mordiska HL——...2—j TR a ä—— U mL bh l gl ml n äl. n mo m—LLL . nn nmL.:.nAliiiL.-Z nm nm mn LL äm nm i. llLmnnh ttpsrae nn LA n i Är mmknnh nrL-H nn m nmxnnDm .t aah CcCKGrnn cc .Jrmmth h tt ht ss ss tr nn,