äfven på Als och det af strategiska skäl; men härigenom hotas för mycket Danmarks existens och en fientlig agression af det eröfringslystna Preussen in på de danska öarne kan vara att i hvilken stund som helst befara, då vestmakternas ställning visar matthet eller någon politisk förveckling på annat håll upptager dem. En sådan kombination innebär för framtiden många faror och hotar mycket hela den skandinaviska Norden, ty en allians mellan Preussen och Ryssland med ändamål att alldeles förqväfva Skandinavien, då tillfället visar sig lägligt, synes med allt fog kunna befaras. Genom besittningen af Als skall Preussen hålla Danmark i ändlös oro, men från Rigen äfven bli farligt för Sveriges södra kuster, under det att Ryssland hotar dess östra. Sitnationen är således i högsta grad betänklig och låta vestmakterna Preussen utföra sina planer i denna trakt, stå våra vigtigaste intressen på spel. Men skall något göras, för att förhindra planernas utförande, måste makterna uppträda med kraft och handling samt ej lita uteslutande på Österrike, hvars taskspelarepolitik redan så ofta dragit oss alla och hela Europa vid näsan. En mängd uppgifter från de tyska tidningarne om hvilka fordringar Preussen uppställer för bevakande at sina intressen i hertigdömena föreligger. Vi skola ur dem sammanställa följande, som synes vara det sannolikaste: Preussen skiljer mellan Slesvig och Holatein och vill, att dessa hertigdomens ställning till tyska törbundet hädanefter skola vara desamma som hittills, neml. att förbundets rättigheter endast skola gälla Holstein, men icke Slesvig, hvartöre dess inblandning endast i frågan em det förra kan medgifvas, under det att de båda tyska stormakterna ensamma skola ega att besluta angående Slesvig. Deremot vill Preussen, att båda hertigdömena skola inträda i den tyska tullföreningen, hvarigenom det skulle anse sina kommersiela intressen derstädes tillgodosedda. Preussen fordrar ej hertigdömenas annexering, utan öfverlemnar den saken åt framtida afgörande, men begär, för att kunna främja sina militära och maritima intressen, territorial myndighet öfver Rendsborg, Kiel, Eckerntörde, List och stränderna af den blifvande Östersjökanalen samt rättighet att ntskrifva matroser, oinskränkt dispositionsrätt ötver hertigdömenas trupper i händelse af krig och kommando öfver dem i fredstid. Preussen fordrar således i detta hänseende en nära sammanslutning af den slesvigholsteinska armåen till den preussiska. Detsamma gäller om flottan. Kiel skall bli örlogshamn, men äfven många andra betästningar förklaras för strategiskt nödvändiga, isynnerhet på båda sidor om Alssundet. Dessutom fordrar Preussen, att postoch tullväsendet samt telegrafbestyrelsen skola underläggas detsamma, liksom det äfven begär vinsten af Östersjökanalen. Såsom läsaren torde finna, är det isynnerhet det fullständiga förfogandet öfver hertigdömenas försvarskrafter samt militära positioner till lands och sjös, samt högsta ledningen at deras handelsoch samfädselsmedel, som Preussen vill lägga i sin hand. Visserligen heter det i en del tidningar, att det anses för afgjordt, att Österrikes kabinett skall förkasta de preussisks fordringarne, men det torde väl ännu icke vara gå alldeles säkert och skall troligen icke heller ske, om Frankrike ej kraftigt trycker på Österrike, hvars ställning i närvarande stund både är svår och brydsam. I ett telegram till Köln. lLeit.F som i denna sak kan anses bland de bättre underrättade, heter det, att den preussiska depeschen med de formulerade fordringarne är vett mycket voluminöst aktstycke och ej otillfredsställande. Man bör erinra sig, att det augustenborgska partiet gerna vill göra Österrike så oböjligt som möjligt och att ryktena om dess afslag mycket väl kunna härleda sig derifrån, liksom från Österrikes önskan att i det längsta dröja med att bryta med de tyska Mellanstaterna. Af en artikel i den halfofficiela parisertidningen Constitutionnel framgår, att Frankrike vill medgifva dessa fordringars utförande, dock med det väsentliga undantag, att Nordslesvig återlemnas till Danmark. Naturligtvis intrigeras i Wien s. n. af Preussen och vestmakterna, för att få wienerkabinettets vågskål att luta åt deras sida. Vi ha skäl att med oro och spänning afvakta de närmaste tilldragelserna i denna fråga. Berlinerkabinettet, tillägges det, med hvad grund må lemnas derhän, visar sig på sista tiden åter vänligare stämdt mot storhertigen af Oldenburg, emedan denne, efter hvad det uppgitves, erbjudit Preussen att göra alla de eftergifter, det kan fordra, mot det att Preussen gynnar hans kandidatur. Äfven hos dem, som med en axelryckning vägra att i allt detta se annat än tidningsprat, torde en förändrad mening göra sig gällande, då de erfara, att det preussisktengelska bolag (mask för preussiska regerinran gam känt hatwvdanda tarrmtama wid Kia L—L— mA — -m —— SS mm —O — — — mm — BM — Os BP MA AO