i. rJ ——2 — UvarjehandaPraktisk omvändelse. Tidn. ,Skarpskytten berättar följande historia, som skall hafva tilldragit sig innev. vinter vid norska gränsen: En prest hade på sin predikstol våldeligen dundrat mot skarpskytteafguderiet och skulle i sin björnskinnspels och enbetsläda jemka sig hem till prestgården Vid en skogsbacke sitter en skepnad, liknande prestens egna jag. Brunte gör en höger om vändning, hvaraf slädan stjelper, presten rullar ned åt backen och kusken släpar med häst och slada vid tömmarna i vildaste fart åt kyrkbyn. Herre! anamma min anda! var prestens ingångsspråk vid han började kullerbyttorna och han hade knappt stannat farten mot en stor fura förr än nalle, ty det var han, som inväntade hr prosten, stod invid hans högvördighet och snart kullrade benen som ett nystan på alla sidor för att komma underfund med hvad han verkligen var för en best, i utvärtes måtto så lik nalle sjelf. Prosten fann rådligast, att härvid icke upplåta sin mund till några ordspråk alls, och Gud vet på hvad sätt björnen slutligen hade gått tillväga för att få sin gynnare att göra reda för sig, om icke i hast tvenne från en öfning återvändande skarpskyttar anländt, vid hvilkas i månskenet blixtrande gevär björnen fann oråd och luffade till skogs, och skarpskyttarna fingo derpå det nöjet att föra prosten oskadd hem och sedan alltjemt erfara att prosten var den störste vän af skarpskytteöfningar, synnerligast på Söndagarna. Jesuiterna. I Paris har utkommit en öfversigt öfver Jesuiterordens organisation i Kyrkostaten. Orden räknar 475 fäder, af hvilka 383 äro i Rom och de andra uppehålla sig i kollegierna i Viterbo, Comarca, Velletri och Frosinone. Antalet af ordens medlemmar var i slutet af 1864 7,728, hvilket visar en tillväxt af 199 sedan 1863. Jesuiterna äro fördelade i 20 provinser; af dem komma 4 på Frankrike, 5 på Tyskland (Holland och Belgien inberäknade), 2 på Spanien, 5 på Italien, i på Mexico, 4 på England, Irland och Förenta Staterna. I slutet af 1864 räknade Frankrike 2,329 jesniter, således 63 mer än år 1863. År 1751 funnos blott 3,565 medlemmar; deras antal har således sedan dess mer än fördubblats. Berlins innevånare utgör enligt sista folkräkningen ett antal af c:a 650,000 själar, så att den preussiska hufvudstaden nu är i storlek den fjerde i Europa. Den har blott London med dess 2,900,000 och Paris med dess 1,700,000 själar samt Constantinopel öfver sig, Wien och Petersburg har Berlin redan gått förbi. Om man ville anse Berlin för en sjelfständig stat, skulle det i ordningen vara den 8:de af de tyska staterna, den 26:te af de europeiska och följa direkte efter Kyrkostaten (med 690,000 själar). Af de tyska staterna ha således 28 en mindre befolkning än Berlin. Under de sista tre åren har Berlins folkmängd ökats med 80—90,000 således i medeltal omkring 30,000 själar årligen; Missförstånd. Är ni road af den nyare novell: litteraturen? fiågade en fru. Mycket. genmålde den tillfrågade — en sprätt, som gerna ville anse: vara litterärt bildad. AÄh, då har ni helt visst läs 410.000 om året? — Rej, min fru, utropade vå sprätt förbluffad,, så många har jag inte läst i hel; mitt lis. MM ————— oz?