lvarjehanda. En märkvärdig qvinna. För kort tid seda afled i staten Tennessee en mrs Peggy Fite i en ål der af 103 år. Hon föddes den 12 April 1761. Hen nes man Leonard Fite var soldat i amerikanska re volutionskriget, i hvilket han hela tiden kämpad som simpel man, oaktadt han erbjöds befordrar hvilken han ihärdigt nekade att antaga. De båd; makarne bodde till en början i Nord Carolina, mej flyttade sedermera till Tennessee, der de bosatte sij på ett ställe kalladt Nashs Lick. I tidigare daga angreps deras nybygge ofta af indianer och mrs Fit satt då ofta och stöpte kulor, medan hennes mak och andra som hörde till gården försvarade sig mo indianernas anfall. Sedan hennes man dött bodde hon i många år hos sin tredje son. Den 12 Apri 1861 samlade sig en stor del af hennes afkomlinga; hos den son, i hvars hus hon bodde, och firade hun. drade årsdagen af hennes födelse. Vid denna tic hade hon 11 lefvande barn, af hvilka det äldsta va en son om 80 år det yngsta en dotter om 59 år. Vi dare hade hon 76 barnharn, 305 barnbarns barn och 71 barnbarns barnbarn samt 2 barnbarns barnbarn: barn — tillsammans 465 lefvande afkomlingar. Vic hennes död hade antalet af hennes afkomlingar i fem te led vuxit till 21, och en af hennes sonsöner anse! det säkert att hennes ätteläggar nu betydligt öfver stiger 500. mrs Fite var en märkvärdig qvinna, så som alla hvilka deltogo i de strider som åtföljde de första invandringarne i det inre af Amerika. Horn bibehöll ännu i sina sista lefnadsdagar ett lifligf minne af revolutionskriget äfvensom af de strider som följde af de hvitas inflyttande i Tennessee. En incognitoresa. Den 26 sistl. November anlände till Queenstown i England ett skepp kalladt Brothers Pride-, efter att ha tillryggalagt en resa från Callao, från hvilken plats skeppet afseglade i början af September månad. Bland besättningen på skeppet fanns äfven en man vid namn Coleman, en inföding från Passage. Omkring tvenne dagar sedan Brothers Pride lemnat Callaos hamn, försvann Coleman på ett mystiskt sätt. Man sökte efter honom i alla delar af skeppet, äfven bland lasten, hvilken bestod af guano, utan att man likväl någonstädes kunde finna honom. Upprepade gånger eftersöktes den försvunne, men med lika liten framgång. Man trodde att han fallit öfver bord, och hans död infördes i loggboken, hvarförutom hans kläder och öfriga tillhörigheter genom en ombord hållen auktion försåldes till den högstbjudande. Skeppet gjorde en god resa och kom i sigte af Cork åtta dagar efter sin afresa från Callao. Medan man gjorde sig i ordning att kasta ankar, visade sig till allas förvåning ett blekt ansigte öfver storluckan, hvilket snart åtföljdes af hela kroppen. Spöket gick fram till matroserna och yttrade: Jag skall hjelpa er att hala, gossar. Så snart sjömännen hunnit hemta sig från sin ögonblickliga öfverraskning igenkände de sin länge saknade kamrat, visserligen mycket smutsig, men eljest sig lik efter sitt långa fängelse. Han hade hela tiden legat gömd i skeppets lastrum bland guanosäckarne. Huru han lyckats uppehålla lifyet är så mycket mera en gåta som besättningen under en del af resan varit satt på förknapnade rationer. Mannen blef lemnad i polisens våld för att afbida de lagliga åtgärder, som skeppets kapten kan finna sig befogad att mot honom vidtaga. Bedröflig händelse i Glasgow. Den 30 sistl. Oktober skulle ett antal personer, till största delen arbetare, gå med en ångfärja öfver hamnen i Glasgow, straxt sedan en större ångbåt i närheten lagt ut, och vare sig att denna upprört vattnet eller af någon annan orsak, allt nog, en stor våg slog öfver färjan och fyllde den till hälften med vatten. Passagerarne sprungo förskräckta åt ena sidan, så att färjan kom att kränga, och i detsamma slog en ny våg öfver farkosten, hvilken deraf kantrade. En del af passagerarne lyckades genom simning rädda sig, men flertalet — 14 personer — drunknade. En girigbuk. I Elberfeld afled nyligen en gammal prest, som så längt man kunde minnas tillbaka fört det mest indragna lefnadssätt och knappt unnat sig det nödtorftigaste. När han var död infann sig en kusin till honom i hans bostad för att på sin egen bekostnad låta förfärdiga åt honom hans sista hvilorum. Då man skulle taga mått till kistan stod en gammal nattkommod i vägen. Snickaren ville skjuta den åt sidan, men förmådde det icke ensam utan måste taga kusinen till hjelp; först då lyckades det dem att flytta den från sin förra plats. Förundrad öfver tyngden hos detta anspråkslösa bohagsting öppnade kusinen en låda deri och finner icke mindre än 8,000 thaler i klingande silfvermynt. Han fann nu för godt att anställa vidare efterforskningar och påträffade då mellan bladen i ett gammalt breviarium ännu 8,000 thaler i blanka, gyllene Friedrichsdorer och i ett gammalt smutsigt brefkonvolut 12,000 thaler i statspapper, så att hela arfvet som den medlidsamme kusinen så oförmodadt fick inhösta uppgick till den nätta summan af 28,000 thaler. Emserpastiljer. Hertigliga nassauiska Kuroch Brunnsdirektionen för Bad Ems har på senare tider låtit i alla civiliserade länder annonsera s. k. Emserpastiljer, hvilka skulle innehålla samma ämnen som let berömda Emservattnet och som säljas till ganska högt pris. Apotekaren A. Piper i Köpenhamn upplyser emellertid nu i ÅPharmuccutisk Tidende, att lessa pastiljer ingalunda innehålla ofvannämnda beståndsdelar utan endast soc kolsyra och ratron, sumt ett bindemedel. Föröfrigt lära de till sin samnansättning nästan helt och hållet likna de 8. k. Vichypastiljerna och kunna med lätthet fabriceras f hvilken apotekare som helst samt säljas för halfva vnicat af hvad onm fardran för