applästeshvari han förklarar att vid af honom företagen undersökning, har han tunnit flickan vid Åsina sinnens fulla bruk, men anmärker tillika att åtskilliga fysiska omständigheter torde vid den tid mordet begicks hafva försatt henne i ett utomordentligt upprördt själstillstånd, hvilket kunde i betydlig mån verka såsom mildrande skäl, och beslöt rätten att detta utlåtande skulle insändas till Sundhetskollegium, för att derom yttra sig. Fasaväckande skeppsbrott. Från Norrköping skrifves d. 10 d:s i stadens tidning: Befälhafvaren å ångfartyget Lennart Torstenson, kapt. C. E. Svensson, anträffade förl. Onsdag, på s. m. under sin resa från Stockholm till Norrköping, c:a 10 a 12 engelska mil O.S.0. från Häfringe bak, ett af besättningen öfvergifvet, redlöst fartyg, som vid närmare undersökning befanns vara engelska briggen Mary Mitcheson från Whitby. Straxt innan Torstenson anlände till det förolyckade fartyget hade några lotsar från Häfringe, hvilka äfven observerat detsamma, gått ombord och hissat nödflagg. Briggen befanns hafva intagit betydligt med vatten och flöt endast på lasten, som bestod af ekstäf. Masterna voro afblåsta och en del af riggen hängde släpande vid sidorna af skrofvet. Allt antydde en hemsk förödelse ombord. Inklämd mellan bjelkarne i det trasiga däcket, straxt ofvanför en kojplats, påträffades en död muansperson, som efter utseendet tycktes vara om några och tretio års ålder, stående upprätt liksom i bedjande ställning. Han var endast iklädd byxor och kalsonger; öfra delen af kroppen var alldeles blottad, hvaraf man torde få antaga att han under sömnen blifvit öfverraskad af olyckan. Venstra benet nedanför knäet var totalt afslaget och den saknade benstumpen kunde, oaktadt sökande, ej tillrättafas. För öfrigt hade den döde i hufvudet och på kroppen åtskilliga blånader och märken efter våldsamma slag. Då kajutorna voro uppfyllda af vatten, knnde någon efterforskning under äck ej företagas. Liket blef emellertid transporteradt ombord å Torstenson och det forolyckade sartyget taget i släptåg hität staden. Briggen läg dock för djupt att kunna uppgå i strömmen, utan mäste den qvarlemnas å den s. k. Pampusfjärden, der den tillsvidare lades för ankar kl. 9 på aftonen. Det anträffade liket hitsördes af Torstenson och blef i Thorsdags tillsvidare insatt i grafkapellet å härvarande kyrkogård. Sjöförklaring rörande denna händelse har blifvit af kapten Svensson afgifven till magistraten härstädes. Förl. gårdag vid middagstiden utgick ÅTorstenson, försedd med pumpar och nödiga redskap samt en stor arbetsstyrka, åter till Pampusfjärden, för att om möjligt söka få briggen flott. Ref. var i tillfälle medfölja på denna tur. Vid ankomsten ombord å det förolyckade fartyget visade sig en verklig förödelsens syn: ofre delen af masterna voro afblåsta och i fockmasten hängde ännu ett rå samt några segeltrasor och slogo för vinden; stormasten deremot var alldeles frigjord från segel och tågvirke; plankorna i däcket voro på flera ställen upprifna af stormen; brädgångarne voro delvis inslagna och schylight m. m. bortspoladt. Fartyget var lastadt med ekstäf, hvaraf man förmodar att det kom från Preussen. Den medföljande arbetsstyrkan sattes genast i gång vid pumparne och arbetet dermed fortfor med ifver, så att briggen i dag . — — — a KK Oh 2 om