1414411110 Danmark. Det hette för någon tid sedan, att de danska slesvigarne tänkte att genom deputationer aflägga sin hyllningsgärd åt danske konungen vid dennes ankomst till Kolding under sin Jutlandsresa. Detta har sedan bekräftats. I mångfaldiga exemplar kringspriddes och uppslogs öfverallt längs landsvägarne i norra Slesvig följande nppmaning: -Till Nordslesvigarne! Om onsdag kommer konungen till Kolding, vi måste alla dit, tagen Dannebrogsflaggor och band med er, alle j, som ha några, ned med tyskarne, ned med hertigen, letve konung Christian IX! Denna uppmaning synes ha talrikt efterkommits, ty i ett telegram från Kolding af i tisdags afton läses: Konungen har anländt hit. En deputation från Slesvig, bestående af flera tusen personer, ville helsa H. M:t; men det hade förbjudits, och det berättas, att tlera personer blifvit arresterade (af de tyska myndigheterna i Slesvig). Det är med intresse vi atvakta närmare och bestämdare redogörelse härför. Sistl. onsdag var en märklig dag för Danmark. Det var då på dagen 25 år sedan första numret af det dagliga Fedrelandet utkom, och från den dagen daterar sig den liberala pressens historia inom vårt broderland. Dagbladet egnar sin kollega och stridsbroder en längre väl skrifven artikel. Tid och utrymme neka oss att meddela den i dess helhet, men vi kunna icke neka oss nöjet att här lemna ett utdrag: D. 3 Dec, 1839 dog oväntadt konung Fredrik VI, och det var liksom om detta tronskifte plötsligt bröt fordämningen för de politiska behofven. Dessa bröto sig plötsligt igenom och fingo medvetande om sitt mål; de samlade sig kring en lösen: Konstitution. Clausens och Schouws märkliga skrift vid tronskiftet och studenternas antagande af en adress till Christian VIII, skaparen af Norges frihet, voro de tandande gnistorna, och det gällde att genast underhålla lågan. Redan d. 7 dec. 1839 utkom derföre dew första numret af dagbladet ,Fedrelandet, utgifver af Balth. Christensen, C. N. David, J. F. Gjödwad, Orla Lehmann och A. Wesseley. — Man bör erinra sig, hurudana pressförh. då voro; ej blott genom förordn. af d. 27 sept. 1799 och senare utkomna skärpande lagbestämmelser hade tryckande band lagts på yttrandefriheten och en besvärande eftersyn af hvarje blad anordnats, innan den lemnade pressen, utan äfven genom rent af materiela hinder hade motgångar lagts i vägen för tankarnes fria utbyte. Redan det att utgifva en tidn. var något, hvartill erfordrades särskildt privilegium, men äfven då denna tillåtelse erhållits, sanns ännu en följd af monopoler och privilegier, som skulle iakttagas. Rättigheten att intaga annonser, hvilka spela en väsentlig roll i ett blads fysiska tillvaro, var ett monopol, försändningen med de k. bretposterna och genom postkontoren var ett privilegium, ja, tillochmed på det andliga området angreps man, i det allt, som kunde kallas utrikes nyheter, äfvenledes var förbehållet några enskilda gynnade tidningar... . Och likväl hade detta lilla, törstiga blad, som föddes till verlden med så stora besvärligheter, ett måhända större inflytande på sin samtid, än samtliga danska tidningar tillsammanstagna, stora och små, nu för tiden utöfva... Det största beröm, som på denna årsdag för ett fjerdedels ärhundrades verksamhet kan sägas Fedrelandet, är, att det bevarat troheten mot sig sjelf och mot det mål, som ställdes vid dess stiftelse ... Det program, som utskickades i verlden d. 15 nov. 1839, skulle det nästan utan förändring kunna återupptaga ännu i dag, blott med den skiljnad, att mycket af hvad som der uppställdes som framtidens uppgift nu ernåtts af danska folket och ernåtts, kunna vi tillägga, till en ganska väsentlig del genom Fedrelandets förtjenst och genom de män, hvilka då genom att grunda en tidning trädde i spetsen för den politiska frihetens lilla armå. Dagbladet uppräknar derefter namnen på några af Danmarks mest ansedda män, som i Feedrelandet medverkat, såsom Orla Lehman, David, Monrad, Tscherning (medan han ännu hade någon national känsla), Ploug, Gjödwad. Liksom förut ÅFolkets Avis är Dagstelegraphen nu äfven förbjuden i Slesvig.