a: Det tyckes ännu icke bekräfta sig, att oenigheten i afsaende på exekutionsfrågan skall leda till någon krigsförklaring från Sachsens sida, ehuru man visserligen d. 1:ste talade om, att 10,000 man sachsiska trupper stodo färliga att marschera löst på Berlin. — Ofvermodet är synbart. De svagare staterna måste naturligtvis tåla det, men det blir väl värre än. De skola få mycket att fördraga, och tyska nationen skall genom sina egna herrar komma att dyrt umgälda sina synder mot Polen och Danmark. En i dessa dagar i Berlin utkommen politisk broschyr, hvilken ådragit sig mycken uppmärksamhet, låter ana, hvart man syftar i de myndiga kretsarne. Enligt denna broschyr vacklar kabinettet i Wien ännu i denna stund mellan Frankrike och Preussen-Ryssland, och förf. vill vinna Österrike för de båda sistnämnda makterna, i det han söker visa, att alla de olyckor, som på senare tiden drabbat det, endast härleda sig från den afundsjuka och det misstroende, hvarmed det motarbetar den preussiska politiken i Tyskland, då han deremot lofvar den mest lysande framtid och fullständig hämnd öfver Frankrike, om Österrike vill göra gemensam sak med kabinettet i Berlin. Förf. skildrar den osäkerhet, som råder inom de politiska allianserna, och påstår, att spänningen mellan Frankrike och England dragit ett streck öfver alla de planer, som man tillagt kejsar Napoleon i afseende på en radikal förändring i de europeiska förhållandena. Endast den italienska frågan återstår, och just Österrike hotas starkt deraf; men emot denna fara gifves ingen annan hjelp, än den preussiska alliansen, som ej allenast tillförsäkrar det Habsburgska huset besittningen af det venetianska området, utan äfven gitver det grundad förhoppning om att återvinna sitt förra herravälde öfver Italien. Preussens allians kan doca endast köpas med det vilkor, att det blir de tyska mellanstaternas ledare, och törslaget går således derpå ut, att Österrike skall öfverlåta Tyskland åt Preussen, medan detta till gengäld hjelper kejsar Frans Josef att komma i besittning af Italien (!?!). Vill Österrike ej gå in på detta förslag, menar förf., att Preussen bör söka sina allianser utom Tyskland, och syftar dervid uppenbarligen på Frankrike; men enl. hans åsigt har Preussen redan en sådan allians, nemligen den ryska. Skriftens kärnpunkt är emellertid den, att för alliansen mellan Österrike, Preussen och Ryssland måste man sträfva på allt sätt. Det är temat om den hel. alliansen som som sålunda åter spelas om. Broschyren säger till sist: Det är först sedan Österrike uppträdt i förening med Preussen, som dess stämma fått vigt inom Europas råd, och först från denna stund har dess gamla nimbus börjat åter omstråla det. Mecklenburg är verldshistoriskt beryktadt genom sin kända prygellag. Sträng och rå i sig sjelf, har den till ytterlighet missbrukats af de mecklenburgiska herrarne, som i sin sjelfbelåtenhet agera despoter, hvar och en mot sina underlydande. Mecklenburg har förut lidit mycket af utvandringar, företagna på grund af det i landet rådande förtryck, sedan prygellagen kom till, ha utvandringarne yttermera ökats. Landtdagen har nu beslutat hemställa till regeringen, om hon icke skulle vilja borttaga hela prygellagen, hvilken riddaren v. Pliskow dock ansåg endast lända Mecklenburg till ära och stolthet. Konungen af Bayern skall hafva törlotvats med prinsessan Marie at Hohenzollern. Vid förhandlingen om adressförslaget i Österrikes deputerade kammare d. 21 d:s frågade professor Brinz ministören hvad Österrike tänker göra i afseende på betryggandet at arfsföljdsrätten i hertigdömena? Kuranda talade mot alliansen med Preussen, som tränger Österrike ut ur tullföreningen, medan båda staternas armåer strida gemensamt. Resultatet af danska kriget är, sade han, att alla fördelarne äro på Preussens och nackdelen på Usterrikes sida. Österrike kan nu frukta en allians mellan Preussen och Frankrike. D:r Mählfeldt sade det vara Österrikes uppgift, att stärka tyska förbundet, men Österrike har försvagat detta. Grefve Mensdorff nekade att svara. Vid slutet af förhandlingen blefvo de punkter i adressen, som vända sig om den utländska politiken, antagna enl. utskottets bandka kritigkaerande färslag