Samtidigt anhöll Österrike hos Mellanstaterna, att i denna sak ej väcka något förslag å för-d bundsdagen, förrän Österrike och Preussen d enats öfver sitt vidare förfarande. Som vi ss veta, har Preussen tillbakavisat dessa bemedlt lingsförsök och står nu beredt till hvilka eventualiteter som helst. Det spelar custos i Tyskland; men det gör det på ett kränkande och förolämpande sätt. Skall det öfriga Tyskland kyssa hr Bismarcks ris? j Italien afväpnar starkt. Ungraren Tärr general i italienska armåen, har begärt afsked, emedan krigsministern som vilkor för att han skulle få föra befälet öfver sin division fordrade, att han skulle afstå från sin politiska verksamhet. Tärr vägrade detta, under förklaring att han ej skulle sluta dermed, förrän Ungern blifvit fritt. I Frankrike ligger kabinettschesen Mocquard, kejsarens vän och förtrogne, lifsfarligt sjuk. Kejsaren är deröfver djupt bekymrad. Hans död skulle vara en stor förlust för kejsaren, hvars hela förtroende han odeladt eger. Mocquard är nu 74 år gammal. I England har den erkände ledaren för det specifikt protestantiska partiet, hr Spooner, aflidit, 81 år gammal. Den nya pansarfregatten Bellerophonskall icke som de hittills byggda pansarskeppen förses med jernmaster och toppstänger afl. trä. De nedre masterna blott skola bli af jern, stängerna af stål. På Northumberlands kust har under en förfärlig storm den stora jernångaren Stanley från Aberdeen lidit skeppsbrott. Af de ombord befintliga 51 personer omkommo 21 passagerare och 5 man af besättningen. Amerika. Nordgeneralen Sheridan har efter Molellan utnämnts till generalmajor. Han har sitt läger vid Winchester och hans motståndare sydgeneral Early sitt vid FishersHill. — General Butler tros skola efterträda Stanton som Nordens krigsminister, och Stanton bekläda den för regeringen vigtiga platsen af ordförande vid högsta domstolen. — MOlellans anhängare vilja göra honom till guvernör i New-Jersey. — Sydtrupperna i östra Tennessee ha blifvit slagna af nordgeneral Gillew. — Lalrika sydguerillaskaror ha gått öfver Potomac och infallit i Pennsylvanien. — V. guvernören i Kentucky är häktad och har förts till Washington i fängelse. Senare Post. I Tyskland är förvirringen fullständig, men mest gåtolik är dock Österrikes hållning, såframt det icke skulle vara sannt, att hela denna villervalla är en redan för längesedan till planen uppgjord komedi, hvars intrig är, på Rysslands anstiftan som en Deus ex machina, hertigdömenas personalunion med Danmark. För denna plans genomtörande äro förbundstrupperna i Holstein till besvär, de måste således bort. Ett interregnum skall följa, och medan sinnena lägga sig, hålla preussiska trupper hertigdömena besatta. Att tro Ryssland skola tillåta hertigdömenas annexering till Preussen, är, synes det oss, att gå väl långt och skulle hos Ryssland förutsätta en svaghet, som det antagligen icke eger. Vi inskränka oss emellertid här till att återgifva de i främmande tidningar inryckta telegrafiska notiser: Bismarcks organ Nordd. allg. Zeit. för d. 28 nov. säger: Det synes nu så mycket mera nödvändigt att framhålla en lösning af frågan om hertigdömena på fredlig väg, som ett mera rättsligt afgörande deraf måhända icke skall leda till det resultat, att arfsanspråken på hertigdömena finnas samlade på en hand. Det torde tvärtom visa sig, att den rätt, Preussen och Österike förvärfvat sig af Danmark kommer i strid med arfspretendenternas rätt. Det väsentligaste hindret för förhandlingarnes framgång är ej att söka i principiela divergenser, utan i exekutionstruppernas förlängda vistande i hertigdömena. Så länge exekutionsmakterna vägra att utrymma hertigdömena, är Preussen fast beslutet att icke inlåta sig på underhandlingar om dessas framtid. Från Berlin telegraferas d. 29 nov. till en Flensborgstidning, att då ännu icke något svar ingått från Wien på det preussiska kabinettets meddelande om inställandet af truppernas hemmarsch. — Hannover tycks öfverlemna oppositionen åt Sachsen, medan det för egen del ansluter sig till den preussiska uppfattningen. D. 28:de på aftonen församlade öfverbefälhafvaren ötver preussiska trupperna i hertigdömena, prins Friedrich Carl, sin stab i Berlin, vid hvilken sammankomst äfven ett par ansedda österrikiska ryttmästare närvoro. Prinsen meddelade staben, att den skulle hålla sig beredd till att i hvad stund som helst följa en ordre om utryckning. Franske gesandten i Berlin aflade d. 29 nov. besök hos Bismarck. Man vill veta, att han begärde upplysning om meningen med de steg Preussen tager. Den officiela sachsiska tidningen dementerar notisen om att Preussen gifvit Sachsen TT 2 FU