lvarjeh anda. En apa som konstberidare. 1 Cirque Napoleon i Paris uppträder för närvarande en stor, väl dresserad apa, som på hästryggen rivaliserar i alla slags konststycken med sällskapets djerfvasta ryttare. Denna apa har emellertid liksom alla representanter af olägtet Simia sina egna idser. Härom dagen till exempel gjorde hon sålunda en afskyvärd grimas då hon skulle bestiga sin gångare, och under det denne i sitt sedvanliga lunk galopperade omkring i cirken vände apan beständigt frånsidan af sin person åt åskådarne, så att hon än satt rätt och än baklänges å hästen. Ett, tu, tre, får hon en annan id i hufvudet, tar ett skutt från hästen och direkte ner i orkestern, derl hon gömmer sig bakom en kontrabas. Direktören för sällskapet kunde icke i hast uppfatta hvart den sjelfsvåldige artisten tagit vägen och man letade länge och väl efter henne, ända tills en af truppens medlemmar varsnade sin besvansade kamrats skälmaktiga blick mellan instrumenterna i orkestern. I största hast beger han sig dit ner, men med ännu ett väldigt skutt är apan åter uppe i cirken, kastar sig i sadeln på en häst, som derpå faller in i en ursinnig galopp. Direktören hemtar nu sin stora chambriere för att ge djuret en upptuktelse. Apan, som anar den vålmenta afsigten, hoppar af håsten och börjar springa rundt omkring, men sedan hon väl fått direktören att löpa i samma takt, far hon in mellan benen på honom, så att han ramlar omkull och tåppar piskan, den hon bemäktigar sig, idet hon ögonblickligen sätter sig in i rollen af husbonde och under publikens skallande skrattsalvor tilldelar direktören alla de rapp, som han ämnat åt henne. Följande aftonen var huset fullt af nyfikna som ville se den uppoch nervända verlden, husbonden som apa och apan som husbonde, men denne sistnämnde lärer ha