rattar nemligen, pa MY Bee Cd oa. Ått att förberedelser göras för en stundande res-tAF ning i Galizien, för hvilket ändamål vapen och bli penningar redan blifvit anskaffade. Inom nedra kammaren af österrikiska riksrådet har finansministern v. Plener framlagt budgeten för 1865. Totalinkomsten uppskattas till 518 millioner floriner och utgifterna till 548 millioner floriner; af den härigenom uppstående bristen skola 18 millioner betäckas genom den ersättning, som de forna danska hertigdömena skola lemna för den österrikiska andelen i utgifterna för kriget mot Danmark, och återstoden genom upptagandet at ett lån. Till genmäle på en gjord interpellation, huruvida regeringen tänkte afgifva förslag om ministeriel ansvarighet, sade inrikesministern v. Schmerling, att han snart skulle lemna svar härå. Ett visst uppseende har väckts af en i wienerbladet Presser influ ten artikel, hvilken antages förskrifva sig från någon högre penna och är märklig för dess förordande af den hel. alliansen med dess uråldriga traditioner. Den lyder sålunda: Alla diplomatiska förhandlingar under sista tiden berättiga till det antagande, att österrikiska regeringen i hela monarkiens välförstådda intresse och till befordrande af de konservativa sträfvandenas solidaritet vill idka en eftergifvande politik i den tyska frågan, som kan bära välsignelserika frukter för båda regeringarne. Man har i Wien lyckligtvis kommit till den ståndpunkt, att man i trots af alla franska löften tror på möjligheten af ett nytt italienskt krig. IIr v. Häbner var ej mindre omtyckt i Tuileriekabinettet, än furst Metternich är det för närvarande, men detta hinarade ej den bekanta nyärshelsningen. Preussiska statsmän äro lika litet öfvertygade om den nuvarande franska tronens stabilites som om Napoleon III:s kärlek till freden. Båda faktorerna motstrida ett förbund med protektorn för alla upproriska nationaliteter samt hänvisa Österrike och Preussen till att ömsesidigt understödja hvarandra. Österrikes nationalitetsförhållanden och den fara, hvari det sväfvar genom den fransk italienska sammansvärjningen, nödvändiggöra en allians med Preassen, hvilken skyddas af Ryssland. Preussen har under sista polska upproret lemnat bevis på, hvilka tjenster det förmår göra Ryssland och den konservativa ordningen inom Europa. Napoleon III har ej kunnat bryta detta förbund, och han skall veta att respektera de trenne ostmakternas allians. Preussen begär fria händer i Nordtyskland. För Österrikes del kan det vara likgiltigt, om Preussen utvidgar sin makt på småstaternas bekostnad. Preussen önskar först och främst hertigdömenas anslutning, dernäst arronderingen af sitt område, emedan militära skäl så bjuda. ÅFortschrittsmännens prat om nödvändigheten af att tränga Österrike ut ur Tyskland förtjenar icke att påaktas. Preussen bringar uppoffringar, ty det är redo att dela Österrikes faror. Österrike och Preussen ha alltid varit segerrika, då de varit förenade, men alltid förlorat, då de voro åtskiljda. Alliansen mellan Osterrike och Preussen på strängt konservativ grundval är det enda verksamma bålverket mot de demokratiska omstörtningssträfvardena, hvilka hyllas och idkas i småoch mellanstaterna. Preussen är redo att skrida hän mot dessa tendenser på den basis, som wienerkabinettet känner. Från Frankrike skrifves, att finansministern Fould undertecknat budgeten för 1865, hvilken företer ett öfverskott af en million. En mängd snö har fallit i södra Frankrike. Emile Augier, hvars stora stycke ÅGiboyers son förl. år gjorde mycken lycka i Paris, har nu uppträdt med ett nytt originaldrama i 5 akter: Maitre Gudrin, hvilket artar sig till att skola öfverträffa sin föregångare i publiken ynnest. Karaktererna deri lära erinra om Balzac. En brefskrifvare från Paris i danska Dagbladet berättar, att på Thååtre du Chatelet gifves ett stycke, kalladt Djefvulens sju slott, afdeladt i 20 tablåer, af hvilka hvardera är så godt som en akt för sig och deri man föres från den ena öfverraskningen till den andra. Maskineriet arbetar som med ånga, golfvet öppnar sig, himlen störtar tillsamman, menniskor ätas som sparris, skaror af vällustiga qvinnor uppfylla scenen, och, säger korresp., fastän Gud må veta, att de i första tablåen icke ha för mycket kläder på sig, minskas dessa likväl med hvarje akt, så att man vil kan tänka sig, att de i den sista närma sig mycket den drägt, som Eva bar före synda: fallet. Vår tid är i mycket förändringens tide hvarf. Huru länge har det icke hetat: ises som en skräddare! Nu är det annorlunda och den i så många afseende nedslående se naste revolutionen i Polen har dock denn: ljuspunkt, som antyder ett framåtskridande til något bättre. Så t. ex. berättar Krakantid ningen Cuas, att den s n. finnes 700 skräd dare mindre i Warschau, än före upproret början sistl. år. Af alla de arbetande klas serna lemnade skräddarne största antalet å revolutionen. NoewYork d. 5 NovInga militära röret ser ha på flera dagar egt rum. Enligt d sista berättelserna, af d 3 d:s, uppförde ge neral Grants manskap blockhus, och det troc des allmänt, att armåen skulle med snarast gå i vinterqvarter. En ny sydkapare (den tredje), The Oh ster, opererar på kusten. Han har mella d. 1 och 3 d:s uppbringat fyra fartyg, 50 8 2m sn Am Pan Hatteras Besättningarr gif rd: er! KÖ