resas. Den förra, hvartill fyllning tages frå den genomskärning söder om gasverket, hva igenom banan kommer att gå, är snart färdi och på den senare arbetas dagligen med ifve En mängd arbetare äro der dels sysselsatt med detta, dels med sönderslagning af ste för uppbyggandet at vattenreservoiren för le komotivernas behot samt för grundning a byggnaderna. Vatbenreservolren, som får si plats utanför den gamla Flyborgska gårde och blir ganska rymlig, bygges nemligen un gefär på samma sätt som de Betonska bloc ken, d. v. s. af sönderslagen granit och grus hvilka sedan hårdt sammanpackas emellan upp ställda brädväggar. Tillfälle till arbetsförtjens är ganska godt, stenslagarne erhålla nemlige: 10 rdr pr kubikfamn, hvilken kan medhinna på en vecka, jordarbetarne kunna förtjena medeltal 1 rdr 33 öre pr dag, och stenen som företrädesvis hemtas från Filborna, beta las med 1 rdr 25 öre pr lass. Jernban-ter rasseringen är färdig ända till QAvistofta (un: gefär 1 2 mil) och bortom detta ställe är arbetet i sull gång. Sleepers äro utlagda till Pålstorp från ett stycke hitom planteringen, Arbetsstyrkan på linien uppgår för närvarande till 1.050 man. Krigsvetenskapligt. General Hazelii föredrag vid Krigsvetenskapsakademiens högtidsdag d. 12 d:s refereras af N. D. X. sålunda: Talaren började med en inledning om landets 50åriga fredslugn, hvilket möjligen kunde ingifva tvifvel om nyttan af en akademi, som sökte utbreda kunskaper i ämnen, som icke funno någon tillämpning. ltedan denna vore svår, emedan krigsvetenskapen icke, såsom andra. grundades på säkra lagar, utan på ovissa antaganden, samt skulle utföras af de mest ovetenskapliga organer, menniskolynnen, i ögonblick, der allt bidrog att rubba lugnet. Huru mycket svårare, då under ett långvarigt fredslugn all tillämpning saknades. Ett långt fredslugu minskade icke mod, men modiga vanor; minskade icke intelligens, men beqvämligheten att använda den åt håll, der icke den varaktiga ära och de fördelar väntade som på andra vägar. Freden minskade icke embetsmannanitet, men föranledde att sv alla militärsaker ur fredlig synpunkt, hvilket fick inflytelse på utredning, beklädnad, visade sig någon gång i personliga anställningar, i allmänna stadganden, och om freden länge varade, kunde ej undvikas att krigsorganisationerna och dithörande rikets verk knarrade på sina gängjern. Tal. ansåg någon bot för dessa oundvikliga förhållanden ligga deruti, att befälet höll sina sinnen vakna för krigiska föremål, egnade åt dem studier och tankar och höll äfven sina egna fysiska organer krigsberedda. En glädjande företeelse och för svenska krigsbefälet hedrande var den anställning i utländsk krigstjenst, som under senare åren af så många blifvit sökt, samt det härnadståg, som från arm6ens flesta regementen under detta år skett för att draga svärdet för ett ädelt folk och en rättvis sak. Så väl den stora mängd officerare som det stora antalet ur medborgerliga led, som skyndat till ett främmande folks hjelp, vore en tilldragelse hvartill historien under många hundrade år icke visade något liknande, och man vore berättigad att, då sådana uppoffringar skedde endast af krigisk lust och politiskt deltagande, deraf draga de gladaste förhoppningar till hvad som skulle inträffa, om faran ställdes på egen jord. Berättelsen öfvergick sedan till en öfversigt af de förnämsta inoch utlänsdka tilldragelser i krigsvetenskapens hufvudgrenar. Under orgamsation redogjordes för de flera åtgärder svenska och norska krigsstyrelserna under året vidtagit, för fransyska friköpet från krigstjenst, som fortfarande visat fördelaktiga följder, samt det längre tjenande manskapets företräde i frejd; för ryska kadettskolornas förändring till militär-gymnasier, ryska hedersdomstolars inrättande, prygelstraffets begränsning till en straffklass m. m. Danska armåeens puppersorganisation, med liten öfning samt såtaligt och till betydlig del nytt befäl, hade icke bestått profvet. Stridens utgång för en så liten, åt sig sjelf lemnad stat, mot en sådan öfvermakt, hade visserligen alltid blifvit densamma, men med en starkare organisation och ett talrikare befäl hade man oftare kunnat få se offensiva rörelser, men icke så ofta stora massor al fångar, hvilket blir det tappraste manskaps öde då befäl saknas. Flera politiska och militäriska förhållanden, den lossnande disciplinen, de ledande styrelsemännens förmodan att krig aldrig skulle inträffa m. m. vidrördes såsom bidragande till den olyckliga utgången. Om det amerikanska kriget med sin storartade omfattning och sina ringa resultater yttrades, att Amerika utgjutit 10 gånger mera blod och användt 10 gånger mera penningar än om kriget utförts med enropeiskt bildade armccr. Under krigskonst redogjordes för svenska krigsstyrelsens åtgärder rörande gevärsunskaffuing. den nya nålskjutningsstadgan, en mängd nyalmodeller för fältutredningen, ständernas anslag till en mängd artiklar; mpsist att 45 i tjenst varande officerare bevistat dauka fälttåget m. m. Vidare redogjordes för det preusiska tändnålsgevaret och Y)ttrades, att dess förnämsta genskap vore snabbskjutning, hvilken, ehuru icke arande någon solid egenskap, dock icke vore att alleles ringakta mot manskap, nytt i ledet. Äfven redrik den store begagnade detta såsom en taktisk umbug, hvilket förbluffade hans fiender, intill dess e kunde med honom täfla i konsten. Anfördes, tt det lilla Schweiz anslagit 5 millioner rdr för att ifva hela sitt infanteri ett nytt gevär med mindre! de aliber, ehuru det gamla alldeles icke var odugligt. edogjordes för de använda salttelegraferna, luftbangerna m. m. Rörande danska fälttåget yttrades I U m det orätta att besätta de utsträckta Dannevirkenierna, omöjliga att med så ringa styrka försvara, on — — — — S — — dC 56 A e eoU — — — m he re is: mm 2 311