tande nöjet att med en skarp krif tillfoga det arma djuret några djupa skåror i låret. Dylika nidingsdåd förekommo för några år sedan ganska ofta vid marknadstillfällena, men hafva nu till all lycka blifvit sällsyntare. Olyckshändelse. Från Tjärnö skrifves d. 16 dennes till Bohusläns Tidning: Nya olyckor ha timat här. Bröderne Olaus och Gustaf Pehrsson på Ramsö, Sveriges vestligaste ö, omkommo vådligen d. 1 d:s, efterIemnande åldriga föräldrar, och den äldre Olaus, ej längesedan gift, en ung enka med ett spädt barn. Olaus hade nyligen inflyttat i sitt lilla ej fullt inredda hus, och de skulle från Wrångsund, ett ställe på Oddö, hemta sågspån till mellanskär, men lastade för hårdt, så att båten sjönk få famnar från den lilla hamnen på Ramsö. De kringflytande årorna och sågspån uppenbarade olyckan tör de väntande hemmavarande. Liken äro funna, Gustafs nära stranden på ringa djup. — Så hafva i denna lilla församling inom kort tid 8 personer drunknat, hufvudsakligen af eget förhållande genom öfverdåd och tanklöshet. Skarp-kyttarne på Oroust. I Bohusläns Tidning läses nedanstående skildring uf folkbeväpningens utbrodande på Oroust, en skildring, som särskilt 1 ett afseende, presterskapets på orten sannt fosterländska sinne, är högeligen glädjande, helst om man betänker förhållandet i några socknar söder om Oroust: Sent började man visserligen att röra på sig på Oroust för bildande af cen skarpskyttekär — det är endast omkring tvenne manader sedan den förste skarpskytten enrollerades — men så har det sedan gått desto raskare, så att kåren redan utgör en styrka af omkring 170 man, hvilket antal dagligen ökas. Denna styrka tillhör dock uteslutande Tegneby och Myckleby pastorater, hvaremot i Morlanda pastorat ännu ingen person satt sig i spetsen för saken. I de båda förstnämnda pastoraten råder en särdeles gynnsam stämning för skarpskytteidden såväl hos presterskap, embetsmän och ståndspersoner som ock hos allmogen, hvadan det ädla fröet der funnit en ovanligt passande jordmån. Detta är desto egendomligare som Sveriges linie-arm aldrig haft att påräkna en enda man från den stora ön, hvilken endast är roterad till båtsmanshåll. Den nybildade kåren hade Söndagen d. 16 d:s sin första gemensamma sammankomst vid Hoga fordna marknadsplats, ungefär midt på ön, till hvilket ställe, under den herrligaste väderlek, församlat sig 140 st. af de aktiva skarpskyttarne samt en högst ansenlig del af den för saken intresserade befolkningen af alla klasser, uppgående med säkerhet till öfver 1,500 personer. Samlingen skedde kl. 10, hvarefter åtskilliga öfningar företogos afdelningsvis under ungefär 3 timmas tid och lika lång tid i samlad styrka. Under derpå beviljad rast samlades kåren till öfverläggningar, hvilka hufvudsakligen lemnade följande resultat: Kären indelades i tvenne kompanier, Myckleby kompani med skolläraren F. Samuelsson till chef, och Tegneby kompani med handlanden J. F. Andersson på Henån till chef, af hvilka den förre tillsvidare skulle tjenstgöra som afdelningschef för hela kåren till dess öfverbefälhafvare, hvartill förslag redan blifvit uppsatt och afsändt, blir af K. M:t utnämnd. Vidare utsågos 2:ne fanförare (hrr Sandahl och Gerle) hvarjemte korporalskaperna kompletterades med korporaler och vice korporaler. Vidare nedsattes en komitå för afgifvande af förslag i uniformsfrägan, hvarjemte utsågs en deputation för att uppvakta den blifvande öfverbefälhafvaren. Sedan dessa nödvändiga organisationsförrättningar blifvit undanstökade, förrättades gudstjenst af kyrkoherden J. Sörman i Tegneby, som är en varm vän af och ifrare för det frivilliga nationalförsvaret. Under föredragets lopp begagnade han äfven tillfället att infläta åtskilligt i afseende å skarpskytteidens stora betydelse för fäderneslandets försvar, dervid han på det otvetydigaste lade i dagen den frisinnade och varma känsla, hvarmed han omfattar ideen. Föredraget utöfvade det mest angenäma intryck på den talrika åhörareskaran. Sedan man ätit middag ur medhafda förråd, företogos åter öfningar, hufvudsakligast marscher. Kl. omkring 4 o. m., efter forrättadt korum, aftackades karen, hvarefter de bada kompanierna, sedan de helsat hvarandra, ätskildes, sormerande korporalskaper för hemmarschen. Till dagens högtidlighet bidrog äfven i väsendtlig mån att en del af Bohusläns regementes musikkår vid tillfället assisterade. Den utmärktaste ordning var under hela tiden rådande såväl bland skarpskyttarne som åskådarpe. Lunds universitet. Till lediga profes