bildning, vilja förutsätta mera fördomsfrihet och ett rättvisare uppskattande af det stora i våra dagars vigtigasic fosterlandsangelägenhet: landets försvar. Styrelsen för Lindholmens kompani har ock redan tillsändt hr R. ett bref i saken, med begäran helt enkelt att få vara i fred för presterskapets inskränkande försök, samt till ötverbefälhatvaren för Göteborgs triv. skarpskyttekår anmält saken. Det är visserligen att drifva denna på sin spets, men det lär ej kunnat hjelpas på annat : Man har till oss, som stöd tör sitt handlingssätt, anfört, att sondagsexercisen endast bedrifves mellan kl. 2 7 och 2 9 t. m. under hvilken tid ingen gudstjenst i sockenkyrkan förrättas, och att dessutom alltid högtidlig bön göres. Om presterskapet ej beslutar sig för att hålla offentliga andaktsöfningar hela söndagen igenom, alltifrån solens uppgång till dess nedgång, torde det vara svårt att förhindra söndagsexercisen. Om det förra ej gör denna uppoffring at tid och maklighet. lära skurpskyttekårerna ej heller ge med sig och uppoffra den stora Ide, hvars fana de svurit: vapenöfning tör vinnandet af törmåga att skydda fosterlandet, med hvilken oöfning de ej anse religionen sta i något slags strid. Det är beklagligt att dessa schismer skola ega rum, och de måste taga ett slut, torr eller senure. Det är derföre vi ej tvekat att ge offentlighet åt här ofvan tramstallda klagomål. Töreboda Tidning. som ett par gånger ombytt tryckerier, har nu fått ett eget sådant, i det tvenne tör tidningen intresserade personer för dess räkning inköpt t. d. Veströmska boktryckeriet i Iljo. tor en summa ar 1,300 rdr. Detta tryckeri kommer att uppsättas i Asketorp, nära Skösde, hvariträn tidningen tr. o. m. d. 1 nästk. November utgår. Af SverigeläistheLag, gillad och antagen på riksdagen år 1734, med tillägg af de svadganden, som utkommit till d. 1 Sept. 1864, jemte Bihang. innehållande vidlyftigare författningar, hvilka icke kunnat i Lagboken införas, har andra upplagan på P. A. Norstedts Söners förlag i dessa dagar utkommit. Denna upplaga skiljer sig trån den föregående derutinnan, att i denna senare samma uppställning begagnals för såväl sjelfva lagboken som för bihanget. Priset på boken är 4 rdr. Present. Det berättas, att vid den af kongl. familjen för dess nyligen atresta engelska gäster arrangerade uttärd till Gripsholm, vände sig prinsen af Wales till direktören för Svea lisgardets musikkär, hr Rosbeck, med begäran om att bekomma partituren till ett par musiknummer. hvilka särdeles bohagade II. K. H. Denna onskan uppfylldes och till tacksamhet härfor förärade prinsen, på stående fot, hr Rosbeck en ganska dyrbar bröstnål, som H. K. H. för tilltället bar på sig. Hertigen al Gloucester. Med anledning af de engelska tidningsreterenternas uppgift, att ingen engelsk prins före prinsen af Wales besökt Stockholm, har en gammal diplomat till Aftonbladet lemnat följande detaljer rörande hertigens at trloucester vistelse i Sveriges hufvudstad i början al detta ärhundrade: Hans namn var Wilhelm Fredrik, född 1776 och brorson till Georg III. Ombord på engelska fregatten Latona ankom ban på sommareu 1801 till Abo och var tillstädes der då Gustaf IV Adolf lade grundstenen till den nya akademibyggnaden. Derefter anträdde han hitresan på en al de den tiden vanliga Abosumparne, egentligen byggda för transporter af fisk, men derjemte försedda med hytter. I skärg den afhemtades hertigen al en kunglig slup, som förde honom till hufvudstaden. Ofverståthållarehuset vid Slottsbacken ställdes till hans disposition, och, då han icke var inbjuden till hofvet, serverades han från det kungliga köket och källarne. Han vistades här hela vintern och var vittne till gamla kungahusets på Riddarholmen brand år 1802 samt deltog med ungdomlig ifver i alla den högre societetens bale och supcter. Han blef ofantligt charmerad i den sköna gresvinnan Gyldenstolpe. född De Geer, sist grefvinna af Wetterstedt. — Efter någon tids förl vp inträffade en brytning mellan konungen och hertigen, enligt hvad man trodde föranledd af frimureriet, inom hvilket hvardera förmenade dig ega högre grad än den andra. Han afsade sig då konutens kök och källare samt flyttade från ölverstathållarehuset till engelska ministern och lemnade Sverge fram på varen 1802. Vid den alskedsaudiens, svin han hade hos konungen, tyckte sig hofuppvaktningen märka tårar i hertigens ögon då han lemnade konungen. — Han var son af Wilhelm Henrik C(hertig af Gloucester) och gifte sig med sin kusin, Georg III:s douer, Maria. Han dog 1834. De svenskar, med hvilka han kom i beröring, visade hun mycken välvilja och omtalade alltid med stor beundran sitt ungenäma besök i Sverige. I NV oo cm —