bUTtIUILI. Detta försök kan, äfven om det skulle vara fullkomligt ärligt menadt, icke lyckas för den österrikiska kejsarestaten såsom ett helt, emedan det icke gitves någon östesrikisk nationalitet och österrikarne sjelfva närmast anse sig för tyskar, polackar, czecker, ungrare och italienare. Österrikiska regeringen känner för sitt vidsträckta rike ej någon annan klämmare, än en stor, städse slagfärdig armå, för hvars underhåll tillochmed i fred inkomsterna icke på långt när räcka till. Icke desto mindre vägrar Österrike, att på något sätt gifva vika för tidens fororingar och ens lemna ifrån sig den lilla del af Italien, som funnit en annan medelpunkt och under alla omständigheter är för Österrike en död lem, medan det ännu alltjemt kan hoppas att hålla tillsammans de öfriga delarne af sitt rike, om också endast genom många medgifvanden af afstående trån en strängt enformig författning. Ty dessa andra delar äro hvarken nog att kunna sjelfva bilda en oafhängig stat, ej heller finna de någon annan, till hvilken de kunna eller böra ansluta sig. Ungern fikar verkligen icke efter det ryska öfverväldet, och endast polackarne skulle, i händelse ett oathängigt polsk rike blefve bildadt, lösrycka sig från Österrike.