att en tullkonferens skulle hållas i Prag mellan Preussen och Österrike. Utom detta senare land hade äfven Bayern och Wirtemberg skiljt sig från Preussens friare handelspolitik, grundad på handelsfördraget med Frankrike, hvarföre äfven den gamla tyska tullföreningen höll på att gå i sönder. Vi omnämnde då äfven konung Wilhelms och Bismarcks sträfvanden vid de trenne efter enighet åstadkommande. Denne enighet synes nu åvägabragt, men det förljudes icke, om det är Preussen, som gifvit efter och uppoffrat sin friare ståndpunkt, eller om det är Österrike, som varit den eftergifvande. Är det förra fallet, skall splittringen mellan Frankrike och Preussen bli ännu större. På framställning från Bismarck, huruvida Frankrike icke skulle vara hugadt göra några modifikationer i handelsfördraget, på det Österrike, Bayern och Wirtemberg måtte vinnas för detsamma och tullföreningen biträda i sin helhet den politik som förestafvat detsamma, skall Napoleons regering ha svarat ett tvärt nej. Köln. Zeit. antyder att ostergisterna äro på Preussens sida. Det återstår att se. Senare Post. Den förträffliga franska tidskriften Revue des deux Mondes yttrar i sin senaste politiska ötversigt följande ord, hvilka oaktadt sin korthet innebära mycket och i alla händelser äro synnerligt pikanta: I stället för kongressen ha vi i år haft den dansk-tyska striden och Danmarks sönderstyckning. Det sista stycket är fullbordadt. Man må ej begära, att vi skola intressera oss för konferenserna i Wien, å hvilka det blott är fråga om att utfinna på hvad sätt Danmark och hertigdömena skola betala krigsomkostnaderna. Det danska dramat har åtminstone samma upplösning som en hygglig borgerlig komedi; det slutar med äktenskap. Konungen af Danmark förlorar sina provinser, men han ställer det bra till för sina barn: en af hans döttrar skall gifta med storfurstentronföljaren; den blifvande konungen af England skall få den blifvande kejsaren af Ryssland till svåger, och derjemte är, berättar man, en dotter till kejsar Alexander bestämd för konungen af Grekland. Den roll, som de furstliga äktenskapen spela i den verkliga politiken, är en af vårt tidehvarfs mest komiska anakronismer. För öfrigt äro furstarnes äktenskapsförbindelser, suveränernas gående, kommande och sammankomster endast egnade att vara en fest för kammarherrarne och en fröjd för hotellvärdarne — men för det stora publicum är underhållningen mycket torftig. Rörande italienska frågan och dermed sammanhängande förhållanden meddelas följande notiser: Turin d. 28 sept.: Ett kongl. dekret uppskjuter parlamentets öppnande till d. 24 oktober, för att ge den nya ministeren tid att konstituera sig. S. D. En del ansedda borgare i Turin ha utfärdat ett upprop till allmänheten, att underteckna en petition till parlamentet emot den med Frankrike afslutade konvention. En komite har bildats för utarbetande af en dylik petition samt för understödjande af de under oroligheterna d. 21 och 22 Sept. fallnas efterlemnade anhöriga Rom d. 28 sept.: Observatore Romana(officiös påflig tidning) dementerar underrättelsen om ett föregifvet samtal mellan påfven och franske gesandten hr Sarteges angående konventionen. Paris d. 29 sept.: Påfven förkastar konventionen, hufvudsakligen på grund af deri innehållna bestämmelser om att den på de hittillsvarande påfliga provinserna kommande del af romerska statsskulden skall öfvertagas af konungariket Italien, emedan deri ligger ett. erkännande af Italien. 4 Wien d. 29 sept.: Ett officiöst blad de-. menterar från autentik källa de rykten, som f löpa ang. Clarendons sträfvanden och Österri-Å, kes hållning gentemot konventionen. Claren-)s don skall ännu icke ha framkommit med nå-Je got förslag, om det än är tydligt, att han med l sina besök hos vigtiga politiska personligheter fullföljer vissa planer. d 8. D. Franske gesandten, hertigen afsi Grammont, har i går anländt hit till Wien och har i dag meddelat grefve Rechberg den fransk-italienska konventionen. Sannolikt har han jemväl öfverlemnat en depesch från franska kabinettet. Wien d. 30 sept.: Lord Clarendon afreser i morgon afton till Triest och Venedig. — Hvarken Österrike eller Spanien ha gjort nå-JI. gon invänning mot konventionen. Wienertidn. Neuo freie Presse vill veta, att Frankrikes Moniteur med snaraste skall innehålla ett manifest från kejsar Napoleon, som går ut på åvägabringandet af af en allb män afväpning. Venetianska centralkomiteen har med anledning af konventionen utfärdat en ny pro-p klamation till venetianarne, hvari dessa bobådas en förestående befrielse. Enligt komitöens påstående har ett offoch defensivt al-l a