allvarsamma saker. Polistjenstemannen ansäg det nu nödvändigt att använda ett biträde. Denne instruerade han att erbjuda sin tjenst såsom cicerone åt de båda karlarne samt att föra dem till de bästa värdshus och andra offentliga ställen. Detta skedde, den föregifne ciceronen antogs och efter några dagar stodo de trenne männen på bästa möjliga fot med hvarandra. Polistjenstemannen förklarade ciceronen, att det nu vore tid att handla och att han skulle föreslå de båda männen att begå en stöld. Elter att ha tagit förslaget i öfvervägande, beslöto de tre kompanjonerna att utföra stölden redan samma natt. En halftimma derefter voro de båda männen arresterade i sin bostad, fängslade och afvisiterade. Mannen med det svarta skägget befanns då inneha qvinliga örringar, en mängd nipper tillika med åtskilliga värdepapper som blifvit stulna från de mördade qvinnorna. Vid ytterligare undersökning fann man på honom en välslipad dolk i en trång ficka, De två personerna fördes tillbaka till Florens och afvakta nu ransakning. En bedragare ur stora verlden. En herre från Montenegro har nyligen undergått ransakning inför en domstol i Paris, anklagad för åtskilliga der begångna bedrägerier. Han hade i slutet af förlidet år anländt till den franska hufvudstaden, hvarest han tog in på hotel de Louvre och uppträdde med mycken ståt. Hans namn lärer vara Wladimir Milonitowitsch och är af furstligt montenegrinskt ursprung. Sedermera uppgaf han sig vara arffurste till Montonegro och hertig af Medunum. Med dessa titlar var det honom ej svårt att tillnarra sig af pariserfabrikanterna en mängd effekter till betydliga belopp, isynnerhet som han lyckats att narra en grefvinna Gaetani, med hvilken han blifvit bekant i Marseille, att lemna honom sin kredit i en bank för 25,000 fres, och således till en början egde fullt upp med penningar. Allting har emellertid ett slut, och så hade äfven arffurstens af Montenegro glansperiod. Han blef häktad för sina många bedrägerier. Inför domstolen visade han sig mycket frispråkig och ogenerad, men lyckades dock ej öfvertyga sina domare, hvilka dömde honom till 18 månaders fängelse och 50 sranes böter, En tidning som intet kostar. En sinnrik fransman har nyligen uttänkt ett medel att åstadkomma en tidning, som skall utdelas gratis, icke kommer att innehålla annonser och likväl gifver dess utgifvare vinst. Denna tidning skall innehålla pariserkrönika, bokrevyer, modeunderrättelser för damer, noveller o. 8. v., äfvensom karrikatyrer, autografer och understundom musik. Tidningen skall innehålla 32 sidor qvartformat, papper ech tryck blir vackert, och likväl skall den utdelas gratis — till alla personer, tillägger utgifvaren, som åt honom uppdraga att i deras namn subskribera på en daglig tidning eller på en af de förnämsta franska revyerna eller på en illustrerad veckotidning. Medan denna subskription varar emottaga subskribenterna gratis tidningen, Journal des Åbonnes, såsom den kommer att kallas. Vinsten för utgifvaren kommer att bestå i den rabatt, som tidningarne lemna då flera exemplar tagas af en och samma person, då deremot de enskilde naturligtvis få betala fulla värdet till den företagsamme mannen. Han räknar på ett ofantligt antal subskribenter, men ändock anser han att han ej skulle förtjena något, ifall icke en stor del af hans påräknade kunder kommer att taga flera olika tidningar på samma gång. Företaget är djerft, men spekulanten räknar med visshet på att det skall blifva lönande. En farlig prenumerant. En tidningsutgifvare i Amerika erhöll i början af året en ny prenumerant i en handtverkare boende i en provinsstad. Såsom pruket ofta är i Amerika erbjöd denne att leverera artiklar af sitt fabrikat som valuta för prenumerationsafgiften, hvarpå ock tidningsutgifvaren ingick. Vid årets slut begär sistnämnde en uppgift af handtverkaren å hans artiklar och erhåller med omgående ost en — prisnota å likkistor. Det elektriska ljuset. På en transportbåt mellan Paris och St. Cloud har man nyligen anställt försök med det elektriska ljuset. Utgången håraf svarade mot förväntningarne, och man synes sålunda ha kommit ett steg närmare lösningen af den uppgift man. uppställt för sig, nemligen att bringa det elektriska ljuset till användande vid skeppsfarten, så att det genom att anbringas på toppen af masten kan nyttjas som ett slags rörligt fyrtorn till att förhindra sammanstötning med andra fartyg. Vattenbehofvet i Paris. Som bekant är skrider byggandet af den kolossala vattenledning om 140 kilometer, som skall föra Dhuys vatten till Paris, med stora steg framåt. Det tyckes emellertid som om de 40,000 kubikmeter vatten, hvilka denna vattenledning dagligen skall befordra till Paris, ej anses skola motsvara befolkningens stigande behof, ty utom de båda artesiska brunnarne som staden Paris redan besitter i Grenelle och Passy, ämnar man nu låta borra ytterligare tre andra. Den ena skall anläggas i St. Denis under ledning af hrr Degaussce och Laurent, den andra vid Cailles kommer att anförtros åt hr Mulets ledning, samt den tredje på höjderna vid Courbevoie åt hr Kinds, anläggaren af brunnen vid Passy.