ra blifvit honom bekant om hans kommitenters äsigter i ämnet nodsakad att rösta mot förslaget. Hr Evers anmärkte att en af orsakerna hvarföre anslag förlidet år begärts varit den, att bolaget ej kunde konstituera sig utan bidrag. Detta hade dock sedan blifvit lemnadt och tal. visste ej af hvad skäl det nu begärdes, att man skulle upphjelpa ett bolag hvars medlemmar i några fall råkat på obestånd. Om nu en brist på ett par hundra tusen rdr förefunnes, så borde denna motvägas deraf att, enligt hvad tal. hört, en högst betydlig besparing skulle vinnas genom att leda banan en annan väg. Det är dessutom möjligt att Skaraborgs läns landsting kommer att lemna bidrag. Per Andersson inlemnade en temligen bittert hållen skrift emot motionen, slutande dermed att man under den nu rådande svåra penningställningen ej borde göra de nybildade landsungen förhatliga för folket genom att lemna dylika anslag. Hr Berg uppträdde ej utan tvekan, ty man kunde ha skäl att säga det han, såsom Uddevallabo, uppträdde i egen sak. Tal. ville dock framhålla, att hvarje förbättrad kommunikationsförbindelse, om ock till mera gagn för vissa trakter, likväl bidroge till det heJag bästa. Hvad den nu ifrågavarande angick, vore tal. förvissad att densamma skulle sprida välgerningar äfven till öfriga delar af länet. Man borde isynnerhe! erinra sig att den vigtigaste delen af Bohuslänska skärgården just är belägen utanför Uddevalla. De största fiskerierna ligga på ett afständ af inom tre a fyra mil från Uddevalla. Man kan lätt finna huru fördelaktigt det skulle vara för fiskarebefolkningen att kunna föra sina varor till Uddevalla, i stället för hela tolf milen till Göteborg. Hado jernvägen funnits för tvenne år sedan skulle den medfört en vinst af hundratusentals rdr; fisket var nemligen detta år så gifvande att sillen vid kusten såldes för 18 sk. tunnan. Statsanslaget har ej, såsom hr Evers uppgifvit, ännu utfallit. Orsaken dertill är dock ej den, att aktietecknarne ej inbetalt sina tio procent af kapitalet, utan det att riktningen af banan Herljunga-Wenersborg ännu ej är fullt bestämd. Grefve Erik Sparre har visserligen garanterat ett stort antal aktier, men de äro ej definitivt tecknade. — Svårt är att säga om jernvägen skall bära sig, men tal. ville åberopa erfarenheten från fordna tider. För 60 år sedan var Uddevalla en betydande handelsstad. Det hade då en stor del af handeln på Wenern. Men Trollhätte kanal bygdes och Uddevalla blef ruineradt. Orsaken dertill var således den, att det kom att ligga under i afseende på kommunikationer. Frågan för Uddevalla är nu att genom jernvagen ätertaga sin gawla ställning och återfå sin gamla förbindelse med Wenern och med hela landet. Genom att understödja förslaget skulle man göra hela Bohuslän en välgerning. Tal. för sin del understöder densamma. Hr Thorburn. Man påräknar ej direkt vinst för Uddevalla. Denna stad har gjort stora uppoffringar för saken, visserligen i eget, men äfven i landets intresse. Tal. fann emellertid, att då tinget ej ansett sig kunna bidraga till så många andra vigtiga saker som blifvit föreslagna kunde man ej begära att det skulle bifalla denna motion. Föreslog derföre att motionen skulle få bli hvilande till nästa ting, då det kanske befunnes att man redt sig utan bidraget. Hr Evers erinrade, att då riktningen för banan ännu ej blifvit bestämd, kunde bolaget, ifall Skaraborgs läus landsting ej skulle vilja lemna bidrag till Venersborgs-Herljungabanan, bestämma riktningen längre söderut, då en besparing af 400, 000 rdr, enligt hvad sakkunnig person upplyst, skulle kunna vinnas. Nekade ej gagnet af jernvägen för länet och särskildt för skärgården, men kunde ej i dessa betryckta tider tala för bifall till motionen. Borgm. Rhodin betraktade äfven med välvilja denna jernvägsanläggning, men fann betänkligt att lemna den begärda summan och ännu betänkligare att ingå som aktieegare, då ett annat år en annan, ännu större utgift kunde komma att erfordras. Tal. afsiyrkte derföre, ehuru ogerna, förslaget, isynnerhet som man nu voe pligtig att iakttaga den största spars mhet i afseende på utgifter. Kapt. Proschwitz önskade att förslaget måtte förklaras hvilande, ehuru det obestridligen vore till gagn för länet. Det vore nemligen ännu ej rätt klart om bidraget behöfdes. Orimligt vore det i alla händelser om Uddevalla ytterligare skulle unstränga sig för jernvägens skull. Hr Noriman yttrade sig älven till förmån för jernvägen och erkände den goda samhällsanda Uddevalla visat i denna angelägenhet. Trodde duck ej att, då tinget beslutat ingå med en framställning till Kgl. Ma:t om länets tryckta belägenhet, man med fog kunde bevilja ett så stort anslag. Förstod för ötrigt e, att aktier kunde vara garanterade utan att vara tecknade. Hr Thorburn trodde att äfven om banan kunde byggas billigare, måste man likväl visa regeringen att de tio procenten blifvit inbetalde. Komminister Linn ytirade några ord mot hr Norrmans uppfattning. Kapt. Proschwitz erinrade att äfven under en betryckt penningeställning kan man tänka sig att penningar användas till produktiva ändamål. Löjtn. Gyllensvan fann ingen fara i att låta förslaget blifva hvilande. Hvad beträffade den betryckta ställningen, saknade man ej valutor, det vore blott rörelsemedel som fattades. Sedan diskussionen förklarats slutad och proposition om uppskof framställts, begärdes votering, vid hvilken uppskofvet afslogs med 38 nej mot 12 ja. Förslaget afslogs deretter medelst omröstning af tinget. Den nedsatta komiten för kompletterande af direktionen för Länssparbanken äfvensom för inväljande af tolf suppleanter i samma direktion hade inkommit med sitt förslag, enligt hvilket utsågos: till direktörer d:r Ch. Dickson och hr E. Willerding, samt till suppleanter hrr L. M. Corin, C. Hellstenius, T. W. Tranchell, Aug. Röhss, P. Billqvist. J. Rubenson, Ph. Welin, Aug. Löfmarck, Aug. Lampe, A. Holmberg, L. A. Pettersson J:r och M. Koch. Ett par sinanciela frågor öfverlemnades till komiteen för uppgörande af tingets inkomstoch utgiftsstat, för att som i dag afgöras. Tinget åtskildes kl. något öfver 2 e. m. för att idag i vanlig tid samlas till sista sam