LÅ) berålb Sila rester, lantliga oorter, avårsi8nom det arma landet grymt utsuges. Apropos Polen, så befinner sig Lithanens bödel, general Muraview, f. n. i Frankrikes hufvudstad. Det visar onekligen mod hos denne ryske Haynan, att han, så kort efter polska frihetskampens undertryckande, medan intrycket af hans blodiga förvaltning ännu är så friskt hos alla, begifver sig till en stad, som hvimlar af fördrifna polackar och hvars innevånare dela dessas hat till deryska förtryckarne; ty det kan knappast vara något tvifvel underkastadt, att det både bland polackar och fransmän finnes de, som skulle anse det för en förtjensttull handling att hämnas på generalen för hans ogerningar. Franska regeringen tyckes äfven vara af denna åsigt; ty pojisen har fått befallning att vidtaga åtgärder till förekommande af attentat mot generalen. I Frankrike tilltaga sedan någon tid de grofva förbrytelserna. Tidningarne äro hvarje dag uppfyllda med berättelser om mord, rån och stölder. Domstolarne hafva fullt upp att göra och, fastän de egentligen ha ferier nu, hafva de dock ständigt sessioner, med anledning af de gröfsta brotts föröfvande. Sålunda ha t. ex. blott på en dag tvenne domar fallit vid assisrätten i departementet Oise. Den första dömer till galererna för lifstid en Bemond Vilain, som försökt att mörda sin far, åt hvilken han hade att betala en lifränta af 35 fres pr år, emedan fadren till sina barn afträdt hela sin förmögenhet. Den andra domen föll öfver tvenne bröder, som försökt att mörda sin mor; vinningslystnad låg äfven till den grund för detta brott. Den gamla frun egde neml. ett hus, och då hon tycktes för sina söner lefva alltför länge, så öfvertalade den äldre brodren, som redan förut sökt att taga modren af daga genom gift, den yngre, att strypa henne om natten. Modren ha gjort motstånd, kampen mellan henne och hennes son varade i mer än en half timme, tills hon slutligen sjönk vanmäktig ned; den eländige trodde henne vara död och tog till flykten. Jurymännen ansågo mildrande omständigheter finnas, och de båda modermördarne blefvo endast dömda till galererna på lifstid. En del franska kapitalister ha erhållit oktroj för inrättandet af en bank i Mexico. Under sista dagarne ha en massa eldsvådor timat i Frankrike. I Öfra Savoyen har en hel by, Moulins, afbrunnit; hundradetals familjer bragtes derigenom i elände. I Motte dAvaillant har en vådeld lagt 36 hus i aska. En mor med sin son omkom i lågorna. I Linsoges har det återigen brunnit. 3 hus blefvo förstörda. Prins Humbert af Italien har anländt till England d. 12 d:s å kejserl. ångyachten Jerome Napoleon. Prins Napoleon och prinsessan Clothilde följde honom i land och inskeppade sig derefter åter, under det prins Humbert begaf sig å jernväg till London, der han inträffade kl. 11 förm. Han reser incognito, hvarföre intet högtidligt emottagande egde rum. Han bor hos italienske gesandten och skulle som i måndags dinera hos lord Palmerston. Underrättelserna från Amerika utgöra för öfrigt det allmännaste diskussionsämnet i England. Om presidentvalet skrifves i Times d. 13 d:s: Skulle hr Lincoln väljas, så kan man lätt tänka sig det sannolika resultatet; men det är ej så lätt att förutsäga, hvad vi ha att väntas om hr Lincoln lider nederlag och general MoOlellan blir vald. L. har i en följd af tal, proklamationer och bref, hvilka äro bland de sämsta politiska dokumenter, som historien åt oss bevisat, mycket bestämt uttalat sina åsigter öfver de vigtigaste politiska frågorna. General MoÖlellan har hvarken varit så tydlig eller så vidlyftig. Vi finna dock at det program, som han gjort till sitt, att hans sträfvan är riktad på att få slut på kriget, om möjligt utan att tillintetgöra unionen, men om detta ej går för sig, likväl göra ett slut derpå. Mårkis de Landsdourne har erhållit en at de lediga Strumpebandsordens-dekorationerna. Britiske gesandten i Japan hade, enligt sista postunderrättelsen derifrån, uppmanat japanska regeringen, att iom 20 dagar undanrödja de hinder, som de at fursten Nagats vid Simonosakisundet anlagda befästningar resa mot skeppsfarten. Sedan den medgifna fristen gått till ända, utan att regeringen efterkommit denna uppmaning, följde ett angrepp på befästningarne. Egyptens utrikesminister har till alla främmande konsuler utfärdat ett cirkulär atföljande innehåll: Nilens sista öfversvämning har förstört alla utsigter till någon maisskörd i år. Folket är derföre inskränkt till sistl. års sädesförråder, och då dessa ej tyckas skola räcka till, är sädesutförseln tillsvidare förbjuden, men införseln af säd deremot tillåten ända till d. 9 okt. detta år.