operationer skola nödga sydtrupperna att uppskjuta sina planer mot Shenandoahdalen och draga trupper tillbaka till Richmond, eller om operationerna vid Potomac skola tvinga Grant att rycka fram, för att beskydda Washington. Spänningen är stor på båda sidor. En insändare i Times Cityartikel för d. 7 d:s anställer några betraktelser öfver de kommersiela förhållandena vid de nu så plötsligt sig yppade utsigterna till början af fred i Amerika — termen är sväfvande, men innehåller dock en antydan om fred, och deri ligger det vigtiga. Insändaren tror, att någon närmare underrättelse om den sannolika qvantitet bomull, som kan omedelbart utskeppas från Sydstaterna, torde vara af ett visst intresse. Han beräknar denna utskeppningsqvantitet sålunda: Balar Balar Af 1861 års skörd 3,500,000 1862 800,000 1863 , 1.000,000 1864 1,000,000 — 6,300,000 Förstörda inom Sydförbundet och der konsumerade af befolkningen, pr år 600,000. För de fyra åren 2,400,000 Exporterade till NewYork, förda ut genom brytning af biokaden och via Matamoras på fyra år 1,000,000 3,400,000 2,906,000 Af denna qvantitet har, till följe af dålig packning och genom att ha utsatts för väta, luft och solsken, för brukning blifvit odugliga 1,500,000 Tillgängliga för skeppning återstå alltså 1,400,000 Af dessa äro minst 600,000 balar tillhöriga personer i England och redan betalta, deri den bomull inberäknad, som är hypotiserad för Sydstatslånet. Återstå således 800,000 balar bomull, hvilka, å 18 d. skålp., representera en summa af omkring 28,000,000 p. sterl. Det första Sydstatsförbundet skall fordra 100,000 tons jernvägsskenor, för att reparera sina banor, hvilka äro alla utslitna. Detta jemte frakt representerar 1,000,000 p. sterl. Vidare, hvarje hvit skall reqvirera kläder och husgeråd för minst 3 y. sterl. genast, och hvarje neger för c:a 15 sh. värde. Detta representerar en summa af 12,000,000 p. sterl. Af kaffe, socker, viner och andra nödvändighetsartiklar skall reqvireras för 3,000,000 p. sterl., en totalsumma af omkring 16,000,000 p. sterl. som befolkningen i Sydstaterna skall behöfva under de första 12 månaderna. Balansen emot Europa skall således ej förskräcka menniskor, och då den fred, som man så länge hoppats, så mycket fruktat och önskat, kommer, skall man finna att följderna ej äro så omstörtande, som mången kanske inbillar sig. Det är mig ej tillåtet yttra mig, huruvida en fred är nära för handen eller icke. Men det synes mig naturligt, att om Lincoln föreslår vapenhvila, gör han det endast för att inverka på presidentvalet. Naturligtvis är hvarken han eller hans parti beredt att göra fred, på grundvalen af att låta Södern fara. andra sidan kunna Sydstaterna svårligen förmås att ingå på en vapenhvila, utan att kunna med någon visshet vänta, att fred skall deraf härflyta, emedan vapenhvila endast skulle lända deras motståndare till gagn, men ej dem. Men säkert är, att om Lincoln skulle återväljas genom sin armes inflytande och andra våldsmedel, skola det demokratiska partiets hotelser upplösa sig i blott prat, och detsamma skall efter vanligheten icke vilja möta Lincolns bataljoner, för att strida för sin rätt. I en ledande artikel yttrar sig Times till slut sålunda: För första gången emellertid under hela denna kamp befinna vi oss i sigte af dess snara slut, och det är underligt att se, huru plötsligt denna utsigt till eist yppat sig. Utan tvifvel måste den öfvertygelse, som deri innehålles, under lång tid ha tilltagit i fasthet och styrka uti Nordbefolkningens sinne, men ända tills för några dagar sedan endast funnit ringa uttryck. Att densamma nu så högt proklameras, kommer sig af den dubbla omständigheten med presidentvalet och det sista fälttågets erkända misslyckande. De i fält varande armåeernas hopplösa stillastående råkar att träffa tillsammans med den tid, då befolkningen brukar sammankallas, för att inviga en ny politik eller efter rådslag gilla en gammal. Ett eller annat beslut måste föreslås och en följd at militära motgångar, fullkomnade genom det innevarande årets förfärliga förluster, göra det nästan omöjligt att tala till förmån för kriget. Hade Grants förtviflade företag Ivalata aller hada hr Tinnnln annan att Sr till