W-AWm VV —— blott veta att efter Forlydende regeringen ännu ej erhållit bestämda underrättelser om vapenhvilans förlängande eller fredsunderhandlingars påbörjande, men att man dock hado grundet Formodning om att sådana arrangementer skulle kunna träffas, att ridån öfver det blodiga drama som redan alltförlänge spelats i det arma Danmark ej åter skulle komma att upprullas, sedan det sista midnattslaget nästa gång förklingat. — Stora händelser kunna oftast hafva obetydliga verkningar och sålunda hände sig i går middag att jag, sedan jag först med svett och möda lyckats förskaffa mig en polett och derefter med icke mindre besvär genom densamma inträde å åhörare-läktaren i Landsthingets förhandlingssal å Christiansborgs slott, för att bevittna 2:dra och sista behandlingen af den ominösa adressen till regeringen, måste återvånda med oförrättadt ärende, emedan konseljpresidenten i ett kort tal till församlingen tillkännagaf, att alldenstund man för närvarande vore upptagen af fredsunderhandlingar, om hvilka han ännu ej vore i tillfälle att uttala något resultat, men hvilket han antoge inom få dagar skulle komma att visa sig, det torde vara lämpligast att uppskjuta adressens behandling tillsdess. Formanden förklarade derpå att han vore af samma mening och att saken måste utgå från dagordningen, hvilken derefter innehöll för mig endast intresselösa öfverläggningar om statslån m. m. i samma stil. Jag stannade dock qvar en stund för att åhöra öfverläggningarne om en flera gånger förut behandlad sak angående återbetalning å en tullafgift å ett parti tobak, upplagdt å kreditupplag och derifrån utlaget en eller annan timma efter det krigsskatt påbjudits. Tobakens egare, en grosshandlare Nobel — hvars namn inom parentes sagdt gitvit sjelfvaste Monrad anledning till en nära för handen liggande ordlek under debatten om saken — fordrar tillbaka en liten nätt summa om c:a tyratiotusen riksdaler och lär äfven komma att erhålla ersättning uppgående till detta beloppI afvaktan på hvad som komma skall, exerceras och öfvas här af alla krafter. Flera gånger om dagen tåga stora skaror rekryter med musik i spetsen genom gatorna till och från exercisfälten. I dessa dagar pågår äfven utskrifningen af nytt manskap, sedan regeringen påbjudit att de unga män, hvilka först nästa vår äro skyldiga träda 1 krigstjenst, redan nu skola inkallas; också har jag redan sett flera unga personer, som jag här gjort bekantskap med, iklädda kronans ej synnerligt prydliga kläder. Jag är naturligtvis alltför mycket i saknad al insigter i militära frågor för att kunna yttra mig om det mer eller mindre lämpliga i det system, hvarpå Danmarks försvar är baseradt, men så mycket kan jag dock säga, att det förefaller mig särdeles tungt att en ung man, just i den ålder då hans kraft är i sin blomma, skall ryckas ifrån sin tredliga verksamhet för att inkastas på en bana, som han måhända ej så sällan icke känner den ringaste kallelse för. Oftast kan hela hans framtid härigenom förstöras, enär det ju är högst problematiskt huruvida han kan efter tjenstgöringstidens slut (jag tror densamma för infanteristerna belöper sig till minst 16 månaders garnisonstjenst) återså den plats han lemmar eller lyckas vinna någon annan anställning; bar han ingen enskild förmögenhet, är det mycket troligt att han under militärtiden sätter sig i skuld, då den aflöning kronan består ej lär räcka långt; äfven för principalerna torde det vara svårt nog att så der på en gång mista en mängd medhjelpare, hvilka vid detta stadium bruka vara som bäst upparbetade, men måhända har saken sina sto