Lordens döttrar.) Af sörf. till Slottet East Lynne. Jane hade på sig en gredelin något urblekt merinoklädning; en hvit krage och små hvia manschetter voro dess enda prydnader. Den ena tycktes passande att bebo ett palats, under det att den andras enkla drägt och saktmodiga väsende tycktes göra henne passande endast för ett lugnt hemlif. Den lilla Lucy dansade vid fönstret i takt efter Lauras musik och sjöng dertill helt lågt. Hennes klädning var af samma tyg som Janes men vida mera urblekt; gar. neringen på hennes hvita byxor stucko fram under den korta kjolen. Hon var ett intagande elfvaårigt barn och mycket vacker; hennes ögon voro mörka och strålande som Lauras, men lyste med en vida mildare och ljufvare glans och i hela hennes hållning och väsende fanns ett lugn erinrande om det, som karakteriserade hennes äldsta syster. I rummet ofvanför befann sig den gamle sjöofficeren som den aftonen var ovanligt vresig och knarrig, liksom han alltid brukade vara, då han tillfrisknade efter någor giktattack. Han var då vida gräsligare och otåligare är Forts. fr. N:o 177.