hvarföre den måst sätta till segel och söka land. ,Slesvig tog ,Orion på släp och inbragte den till Frederikshavn, hvarifrån den hitbogserades af en mindre dansk ångbåt och intogs å Lindholmens varf, der den qvarligger tills den nya axeln hitkommer från Bergsunds tabrik. Med den lilla danska bogserångaren inträffade det missödet, att då den eldat upp för alt åter afgå härifrån, pannan kokade torr, hvarigenom taket i eldstäderna spräcktes-. Detta fartyg måste nu i sin tur äfven intagas å Lindholmen, der det torde komma att qvarligga några dagar. svenska frivilliga. Följande svenska frivilliga i dansk tjenst hafva erbållit tapperhetsbelöningar: Dannebrogsordens riddarkors: underlöjtn. K. W. Il. AkerJsslm, vid 2:dra int. regem.; löjtn. J. Z. Rudbeck, vid 3:dje reg.; löjtn. C. J. Devel, vid 15:de; löjtn. Otto Eindberg, vid 18:de; samt medicine kandidaten Eckerbom. — Dannebrogsmännens hederstecken: korporal C. A. Broberg (från Stockholms skarpskyttekår); samt underkorporalen hroderson, båda anställda vid Aarbe-Raabska ströfkåren. N Från närheten af Alborg skrifves d. 9 d:s, att löjtnant Betzholz är, enligt trån Hobro ingångna underrättelser, nästan utan hopp. I Dagstelegraphen tör i måndags läses: De i danska armtcen tjenande svenska officerarne ha genom en dagordre förbjudits att bära de i svenska armåeen reglementerade sablar, på hvilkas fäste svenska riksvapnet finnes stämpladt. Orsaken till dagordren är förmodligen den behandling, som blitvit de i tysk eller rättare preussisk fångenskap fallna svenska officerare till del. Prins Fredrik Carl skall neml. hafva frågat dessa otficerare, om de svurit danska fanan. På svaret nej säges han ha anmärkt: bå ären j ju mördare och skolen bli behandlade derefter. Om man än icke kan ge den preussiske öfverbefälhafvaren rätt häri, är det likväl ett stort fel, att icke taga ed af främmande officerare, innan man gifver dem anställning i armeen. De skandinaviska organerna så nu äfven skuld för, att landets tinansiela ställning blifvit under senare tider brydsam. Stockholms Enskilda Banks revisorer för 1863 års räkenskaper säga, att ryktena om Sveriges deltagande i kriget för Danmark mycket medverkat härtill, och en annan tidning här på platsen går ännu längre, samt påbördar i väsentlig mån vissa oförståndiga tidningsredaktioner dessa ryktens underbläsande och underhällande. Utan att nu vilja inläta oss på att undersöka, huruvida icke vår vän på platsen haft precist lika mycken andel som de der noförståndiga? i återgitvandet at berättelser om de starka rustningarne i landet, torde vi böra erinra om, att regeringen sjelf velat sätta dessa rykten i svang. Grefve Manderström sade ju i Posttidningen. att han at konsiderationer för Danmark låtit underhandlingarne om ett försvarsförbund med Danmark fortgå, ätven sedan svenska regeringen i detta fall ändrat åsigter. Regeringen, som gerna ville med tomma demonstrationer ingifva tyskarne respekt, lät ofta på ofsiciös väg meddelanden om krigstörberedelser söka sig kanal ut bland allmänheten. Vi ermra om proviantdepoterna och militäröfningarne på jernväg. Norska Storthingets urtima sammankallande och den krigiska propositionen vid dess öppnande kunde väl i och för sig sjelfva ge anledning till rykten. Den svensk-norska eskadern, wuppsammandragningarne i Norge och de bebådade d:o i Sverige ha väl de oförståndiga tidningsredaktionerna ej kunnat undgå att omnämna. Kortligen, det är regeringen sjelf, som föranledt ryktena och visst icke ogerna sett, att de togo allt större dimensioner. Annu för några dagar sedan skyndade man sig ju officielt, att i Posttidningen tillkännagifva, det ett tal af Russell i engelska öfverhuset innebar, att den ädle lorden ansett sig med säkerhet kunnat påräkna Sverige-Norges bistånd i Danmarks försvar. Det skulle således vara den officiella tidningen, som är noförståndig, men hon hemtar ju sina inspirationer i detta fall från sjelfva utrikeskabinettet. Vär kollega vill väl aldrig påstå, att sjeltve grefve Manderström varit oförstäåndig! Länets brandstodsbolag hade sistl. Måndag sin ord. års-bolagsstämma å rådhussalen i Uddevalla. Stämman var fåtaligt besökt, i det de närvarande representerade, med sullmakter inberäknade, endast 2,828 röster (282,800 rdr af 21,208,800). — Bohusläns Tidning lemnar följande referat at stämman: