——— — —— innehåll. — Sedan sällskapets sekreterare yttrat några uppmaningsoch förmaningsord till de små, vände han sig till den afträdando lärarinnan, mill Ingeborg Holmberg, tackande henne i Styrelsens namn för den osparda möda och det arbete, hon på denna välgörenhetsanstalt nedlagt. Efter afslutandet af nämnda förrättning hölls allmän sammankomst, bevistad af en person, såsom utom styrelsen representerande den af flera hundra personer bestående föreningen för stadens småbarnsskolor. Sedan sekreteraren uppläst årsberättelsen, lemnades af den ifrågavarande ledamoten af sällskapet tacksam (och enhällig) decharge, hvarefter val skedde af nya ledamöter i afgångnas ställe, och utsågos härtill: landshötdingen grefve Ehrensvärd med tru, häradsh. C. W. Drakenberg med fru, grossh. O. Kylberg med fru, stadsmäkl. J. Dahl med fru, samt doktorinnan Hilda Lang. Till revisor för innevarande år valdes handl. C. G. Hagström. — Vid den sedan töljande enskilda direktionssammankomsten valdes till ordförande landshötdingen grefve Ehrensvärd, till v. ordförande ör-erstelöjtn. Aug. at Petersens och till kassaförvaltare hr Mårten Wern. Till lärarinna i småbarnsskolan i Redbergslid antogs mill Anna Olsson. Emigranter till Amerika. Med ångtartyget Oder afreste i fredags till Hull omkr. 150 emigranter, inberäknadt qvinnor och barn, för att begifva sig till Amerika, och som vi höra lärer inom kort ett ännu större antal från Stockholm komma att asgå med samma destination. Den tramtid som en utvandrare går till mötes är alltid osäker, äfven om han eger de båda nödvändiga vilkoren för ett oberoende lif i det nya landet: större eller mindre kapital samt stor arbetsförmåga. Men hvad oden skall man väl kunna förutse för ofvan omnämnde utvandrare, hvilka ingalunda begifva sig öfver Atlanten för att söka en oberoende bergning, såsom landtbrukarens eller handtverkarens oftast är, utan för att bundna will händer och fötter öfverlemna sig i ett amerikanskt bolags våld? Man invänder: Så länge detta bolag ej visat sig vara bedrägligt är det en skyldighet att tro det om godt. Men alla de underrättelser som sedan många är nått oss från Amerikas yankeestatar visa att en ofantligt stor proportion af derstädes förekommande handelsbolag ingalunda försmå just svek och bedrägeri. Det är således nästan lika troligt att våra utvandrare råkat ut för en humbug som motsatsen. Våra läsare hafva i ett föregående nummer af denna tidning sett att bolagets agent i Stockholm, amerikanske konsuln derstädes B. Tefft, blitvit inkallad till poliskammaren at en prestenka, hvars sextonåriga dotter, modren ovetande, hos konsuln undertecknat ett kontrakt med ett bolag i Förenta staterna. Hela transaktionen såg temligen misstänkt ut, så att hr Tefft ålades återlemna kontraktet. Den unga flickan blef således räddad, men huru många äro väl så lyckliga? Det må dock vara huru som helst med hr Teffts oskuld i denna affär; det gifves i alla fall andra bevis som låta förmodå att bolaget ej menar så allvarsamt med sina gyllene löften till de svenska emigranterna. För det första äro de punkter af kontraktet emellan arbetarne och bolaget som innehålla arbetarnes skyldigheter endast aflattade på engelska, utan att såsom de öfriga åtföljas af svensk öfversätening. För det andra, och derunder ligger helt visst ett svek fördoldt, står det i kontraktet, att arbetarne skola af bolaget undfå en årlig lön at 260 amerikanska dollars. Nåväl — beräknas en dollar till 3,75 så gör detta 975 rdr om året och i sådant fall bör den utflyttande verkligen kunna päräkna en god och efter några