slöt fönstret, ni är en engelska och jag en .. Han afbröt sig likväl här och tillade hastigt: — Ni bedrager er, fröken, jag är ej vansinnig, men har en särskild plan som jag vill genomföra, och för detta ändamål blir det nödvändigt för mig att innan vi hinna fram till Cassel ytterligare anhålla om en liten gunst af er. — Gode Gud! tänkte flickan, hvilken ny ovärdig begäran skall han väl nn framställa ? — Ni behörtver ej trukta, fortsor mannen, ty hvad jag nu vill begära af er är blott ett löfte. Ehuru något Ingnad väntade likväl flickan med oro på utgången. Denna oro förminskades icke heller, då hon såg honom åter fatta revolvern, som ännu låg vid hans sida. — Hör på, min fröken, yttrade han, ni måste svära mig vid hela ert hopp om lycka i detta lifvet och om salighet i ett kommande, att ni ej på en månad skall yppa ett ord om hvad som tilldragit sig i denna vagn. Efter den tiden, tillade han under en knäppning med flngrarne, kan ni sätta in det i tidningarne till och med, ifall ni så behagar. Se så, svär nu. (Forts.)