ratt kunna arbeta Ior densamma, Har nan nu sjelf begifvit sig till Köpenhamn. Han har törst sökt att få audiens hos konungen, men då detta ej lyckats honom har han beslutat vända sig till krigsministern. Gardet har nu vuxit till tusen man, hvarat 100 äro ryttare och de ötriga reffelskyttar. Bland deltagarne räknas tjugofem officerare vid engelska armåen, och dessa ha tillochmed förpligtat sig att taga afsked ur armeen för den händelse regeringen skulle lägga några hinder i vägen. Mr OLeary lofvar ytterligare tusen man så snart det blitvit uppgjordt om de första tusendes antagande. En voteringsmaskin har nyligen blifvit uppfunnen och försökt i Paris. Man ämnar att använda densamma i lagstiftande församlingen i stället för det nu brukliga sättet hvilket upptager alltför mycken tid. Apparaten är på följande sätt beskaffad: Framför hvarje röstande står en liten låda, i hvilken finnas tvenne tangenter den ena hvit den andra svart. Dessa tangenter stå genom elektriska ledningar i förbindelse med ett slags bord, försedt med ett hål för hvardera af medlemmarne. Längst ned i kanten på bordet ser man tvenne större hål, i hvilka summorna af de för och emot afgifna rösterna visa sig. Då ordföranden tillkännagifver att omröstningen skall börja, trycker en hvar af de röstande med fingret emot vare sig den svarta eller hvita tangenten. En liten skifva at samma färg visar sig då ögonblickligen i det hål som svarar mot den röstande personen och öfver hvilket dennes namn läses. Då ordföranden förklarar omröstningen slutad, trycker han på en liten knapp, hvarigenom dels maskineriet som verkstället adderingen af rösterna sättes i rörelse och dels ytterligare omröstning förhindras. Skall hemlig omröstning företagas, visar sig hvar och en af de små svarta eller hvita skifvorna i hvilket annat hål som helst än det som är försedt med den röstandes namn. Den sista Shakespeare lefver för närvarande i betryckta omständigheter i engelska staden Wolverhampton. Han är ättling i rakt nedstigande led af Gilbert Shakespeare, den store poetens broder, men har tillfölje af sin fattigdom haft stor svårighet att bevisa riktigheten af sitt stamträd. Blott genom en enskild persons understöd har detta lyckats honom. Redan för åtta år sedan var dock hans stamträd färdigt på en enda lucka när. Det är denna som utgjort egentliga svårigheten att) fylla. För den som känner Shakespeares porträtter kunde likväl frågan redan på förhand anses löst, ty den fattige George Shakespeare bär omisskänneligt sin store namnes drag. Man föreslår nu i England en insamling åt den behöfvande mannen och framhåller önskvärdheten och lämpligheten af att en person af Shakespeares blod kunde såsom förvaltare komma i besittning af Shakespeares hus vid Stratsord on Avon. Hittegods i Paris. Enligt en berättelse af polisprefekturen i Paris har värdet af del derstädes deponerade upphittade effekter under år 1863 uppgått till en summa af 390,000 fres (273,000 rdr). Artiklarne voro 12,224 till antalet, hvarförutom hyrknskar och omnibuskörare aflemnat 20,529 i vagnar qvarglömda artiklar till ett värde af 495,174 francs (346,621 rdr). Icke mer än haltva antalet af dessa saker ha blifvit ätersordrade af sina egare. — Såsom bevis på ärligheten hos den lä gre befolkningen i Paris, anföres att följande artiklar deponerats i polisen af fattiga perso ner: ett guldarmband med diamanter, upphittadt af ett arbetshjon; 700 fres i banknoter, hittade af en piga; en portmonnä med bankaktier och 170 fres hittade af en kypare; ett dyrbart guldur hittadt af en fattig enka; en skuldsedel på 500 tres, betalbar till innehafvaren, hittad at en gosse om 15 år; 2,000 tres funna af en mansperson; 1,700 fres at en omnibuskusk; I,200 tres at en annan omnibuskusk; 3,500 tres af en hyrkusk och slutligen ett guldarmband med diamanter, värdt 15,000 fres, ålvenledes hittadt af en hyrkusk. Toologiska trädgärden i köln, hvilken är den rikhatigaste i Europa näst efter Londons och Amsterdams innehåller bl. a. 30 olika slag af fyrfotade rofdjur, 10 af hjortar, 7 af nötkreater, 15 af apor, 20 af änder, 16 af gäss samt flera olika arter af hägrar, fasaner och påtåglar. Dödligheten bland djuren var under förlidet år jemsörelsevis obetydlig. En lejoninna dukade under för lunginflammation; man tror att hon möjligen skulle ha kunnat räddas genom en åderlåtning, men hvem skulle väl haft mod att bevisa djurrikets sjuka drottning denna kärlekstjenst. Af de båda girafferna föll den ene ett offer för klimatet under det att deremot n:o 2 tyckes trifvas förtraffligt. (I förbigående må nämnas attd. 28 sistl. Maj anlände till zoologiska trädgården i Berlin ett exemplar af detta i letvande tillstånd i Europa sällsynta djur, hvilket dock redan na dammar daraftar AfHA mad dödan) Man