sion. Det svenska ombudet, gretve Wachbtbmelster, afgaf i sin regerings namn den förklaring, att hon ej kunde biträda det engelska förslaget. Endast Eiderlinien kunde bilda gränsen mellan Danmark och Tyskland; hans regering, sade han, låter sig ej allenast ledas af nationala, utan äfven af strategiska och militära skäl. — Sammanträdet upplöstes, utan att man kom till något resultat. IIvad Ryssland angår, erfara vi, att det vid sammanträdet d. 2:dre förklarade sig till förmån för den yngre linien (Oldenburg) vilja afsäga sig de anspråk det d. 28 Maj gjort gällande för huset Gottorp på Holstein och särskilt hela Kiels område, i händelso principen om danska monarkiens intergitet uppgåtves. enligt senare underrättelser hade vapenhvilefrågan ännu icke å konferenssammanträdet i måndags blifvit afgjord, liksom ätven i de andra förhandlingsämnena någon enighet: icke tyckes ha ernåtts, fastän Danmark påstås tilloch med hafva medgifvit den möjliga antagligheten af Englands förslag om gränslinien, hvilket i de tyska tidningarne framkomna påstående dock torde tarfva bekräftelse, om man än kan förutsätta att Danmark till slut skall ingå derpå, tack vare sina falska vänners påtryckning. I dessa dagar skall emellertid konserensen hålla sitt sista möte före den förut bestämda vapenhviletidens tilländagående. Det är med naturlig spänning och oro man afvaktar hvad den dagen skall bära 1 sitt sköte. Etter angustenborgarens afresa från Berlin hafva de preussiska ofsiciösa tidningarne börjat ånyo kritisera hans arfsanspråk, och man kan deraf sluta till, att han endast visat sig söga villig att ingå på de vilkor, at hvilka hr v. Bismarck ville göra hans erkännande beroende. Tidn. Publicist, som ofta begagnas af den preussiske premierminister, beklagar sig t. ex. i sitt nummer af d. 4 d:s öfver, att pretendenten redan beter sig som en äkta tysk duodespotentat, emedan han känner sig säker om hertigkronan. Ilan vill ej veta af, att Kiel blir förbundshamn och Rendsborg förhundsfästning, ja, han motsätter sig tillochmed utförandet af den nya HEiderkanalen, i det han påstår, att alla dessa förslag ingripa i hans sjelfständighet. Österrike, tillägger nämnda blad, skjuter fram hr v. Augustenborg. Då han som blifvande furste i Slesvigholstein säger nej, kan Österrike med den oskyldigaste mine i verlden säga: Det gör mig utomor. dentligt ondt; det skulle varit mig kärt, om allt gått efter önskan, men man kan väl ej fordra af mig, att jag med våld skall tvinga honom att gifva ester. På det sättet skulle Österrike sluppit lätt ifrån alltsammans och hade med samma slagit en bro öfver till det anti-tyska lägret, der man som bekant hvarken vill samtycka till utförandet af Eiderkanalen eller till Kiels förändring till förbundshamn ... 2,000 preussare skulle således ligga begrafna i Slesvig och Jutland, endast för att hr v. Augustenborg måtte bli en riktigt sjelfständig hertig, och vi skulle endast af det skälet hafva prisgifvit våra fartyg och vår handel åt det danska kaperiet! Dylika klagomål förljudas från andra håll. Preussen, heter det i Köln. Zeit., skall plötsligen stå alldeles isoleradt, emedan en öfverenskommelse ingåtts mellan Österrike, Mellanstaterna och augustenborgaren. Det Augustenborgska husets seger, säger danska Dagbladet, som skulle ligga grundstenen till Tysklands enighet och enhet, hotar således med att göra striden och splittringen i Tyskland större än någonsin. Det var ock lätt att se, att augustenborgaren, om han en gång blefve suverän, skulle ha samma intresse som de andra tyska småfurstarne och derföre till det yttersta motsätta sig alla sträfvanden, som ginge ut på att göra hans rike till en vasallstat under Frankfurt eller Preussen. Tysklands enhet skall genom den augustenborgske pretendentens tronbestigning ha en krönt fiende mer och då revolutionen för ögonblicket är vanmäktig, måste hans sträfvanden förnämligast vara riktade på att bevara fullkomlig oafhångighat gentemot Preussen, som vill under v. Bismarck på cröfringens väg och under liberala regeringar genom den allmänna meningens påtryckning söka att realisera Tysklands enhet, genom att utvidga sina gränser eller bringa de mindre furstarne i vasallskap. Augustenborgaren kan dessutom vänta att finna kraftigt understöd hos sina eventuela undersåter, hvilka alldeles icke bry sig om att bli preussare. Det demokratiska berlinerbladet Volkszeitung anmärker: Många hafva i lösningen af den slesvigholsteinska frågan sett första steget hän mot lösningen af den tyska frågan; det tyckes som att den ej skall medföra något annat resultat än en 36:to suverän. Af de preussiska tidningarnes språk framgår, att missräkningen kännes djupt och afgjordt. Skall preussiska regeringen söka att begagna den folkstämning cmot augustenborgaren, som troligen snart skall tölja, som medel att söka bearbeta eröfringe da: 41 han 32