ras, på det ej ett helt land må vara hemsallet åt oreda. Kejsar Napoleon är emellertid herre öfver situationen, och på honom skall derföre hela ansvaret hvila för fortsättandet at ett sakernas tillstånd, hvilket är en skamfläck för menskligheten och civilisationen, eller ock skall han åtnjuta äran af att hafva konsoliderat ett stort folks frihet och gifvit ny impuls åt det europeiska framåtskridandet. I Alyier stå sakerna ej synnerligt godt. Man vill i Paris veta, att två nya divisioner skola afgå som förstärkring, och att upproret, oaktadt vidtagna energiska åtgärder, i sjelfva verket gripit omkring sig. Upproret skall, oaktadt en officiel dementi, stå i samband med hvad som försiggår i Tunis och Marocco, och mångfaldiga symptomer antyda, att det varit länge förberedt. Till Paris har anländt en af sekreterarne vid transka beskickningen i Rom med vigtiga depescher från grefve Sartiges. Den bekante musikkritikern Fiorentino (hans hela namn är Pier Angelo Fiorentino della Rovere) har aflidit i Paris. Den aflidne, operadirektörernas och artisternas skräck i lifstiden, efterlemnar en förmögenhet af mer än en million jemte en rik konstsamling. Förvecklingen mellan Spanien och Peru tyckes skola bli bilagd; från Madrid skrifves åtminstone, att ministeren haft sammanträde för att diskutera det uppgörelseförslag, som ingått från Peru. Den 1 Juni landstego å Korfu grekiska trupper. Dagen etter hissades under den största entusiasm från folkets sida grekiska flaggan på fästena. NewYork d. 21 maj: Nordgeneralen Grant angrep d. 18 på morgonen åter sin motståndare Lee, men blef tillbakaslagen med en förlust af 1,200 man. På eftermiddagen samma dag gjorde Lee å sin sida ett angrepp, men blef, äfven han, tillbakaslagen. — Följande dag, eller d. 19:de, hade sydgeneralen Ewell fått en sådan ställning, att han kunde angripa Grant i ryggen; hans försök rönte likväl icke framgång, utan blef tillbakaslaget. — I Georgien förestår mellan nordgeneralen Sherman och hans motståndare Johnstone en drabbning vid Casseville. I Polen råder nu fullständig upplösning af samfundsordningen, emedan bönderna utsträcka sin girighet efter jord och egendom längre, än regeringen väntat. Häraf har i regeringens läger följt en förvirring, som den upproriska organisationen begagnar till sin fördel. Den osynlige stadschefen har åter utfärdat en proklamation, hvari nationen uppmanas samla sina krafter till motstånd mot den oberättigade makten. Bondeukasen har visat, heter det vidare, huru välsignelse förvandlas i Tyranniets händer till förbannelse och bröd till sten. Endast ur friheten skall ett för landet blomstrande tillstånd kunna spira upp. — Den närmaste verkan af denna af en osynlig hand på gathörnen uppklistrade proklamation var många hundrade personers gripande på gatorna och å offentliga ställen samt deras visitering af polisen, som likväl, såvidt man ännu erfarit, icke funnit någon af deltagarne. Man har under flera veckor ej hört omtalas några politiska lönmord. I de preussiska gränsstäderna och i det österrikiska Galizien skola deremot flera sådana kändt under senare tiden. Stor spänning råder mellan general Berg och Miliutin, hvilken senare anländt från Petersburg, för att biträda vid utförandet af emancipationslagen. — Måste emellertid regeringen nu börja att lägga band på bönderna, skola dessa i massa sluta sig till upproret, hvilket derigenom kan så en imposantare karakter än någonsin; lemnar hon åter bönderna fria händer, då skulle upplösningstillståndet alltmer utbreda sig, egendomsrätten försvinna och den sociala desorganisationen bli fullständig. Den polska trågan är nu i det nya skede man en tid afvaktat.