att hafva i Horsens förhandladt med dea tillsatte danska regeringskommissarien, afrest från Jutland, utan att lemna efter sig någon, med hvilken regeringskommissarien kan förhandla. Befälhafvarne i de enskilde jutska städerna folja derföre hvardera sin uttolkning af vapenstilleståndet och handla alldeles på egen handDagbladet? fordrar på grund häraf, att de danska fullmäktige å konferensen skola d. 28:de framlägga för de neutrala makternas representanter fullständiga och autentika berättelser om de våldsverk, som ännu dagligen föröfvas i Jutland, och om det ärelösa sätt, Kvarpå Preussen sviker sina ingångna förbindelser. Bladet säger, och med skäl, att Danmark kan af de öfriga makterna fordra, att de skola uttala sitt allvarliga ogillande af detta skamliga uppförande och med bestämdhet tillhålla Preussen, att uppfylla sina förpligtelser. De instruktioner, som för ett par dagar sedan afgingo från Köpenhamn till danska representanterna å konferensen, innehålla framställningar i denna anda. I Randers hållas manufakturbodarne alltjemt stängda. Till Kolding ha anländt tyska trupper, hvilka, enligt egen utsago, under de sista dagarne gått öfver Elben (konferensen bestämde, att inga förstärkningar finge af de krigförande parterna indragas). I samma stad har truppernas befälhafvare börjat censurera hvad som tryckes. — Pingstdagen firade preussiska trupperna i en skog vid Skeve en fest, som hos innevånarne väckte mycken förargelse. Under densamma utbringades bl. a, beledsagad af dånande hoch, en skål för -panmarks totala undergång. Flera danska borgare hade befunnit sig i skogen före preussarnes ankomst, men blefvo genast bortiagade. — I trakten af Kolding påträffade en landtbrukare, hos hvilken var inqvarterad en preussisk officer, denne sysselsatt med att med sin sabel uppbryta hans schatull, hvarur den noble tyske riddersmannen hade den artigheten att taga c:a 100 rdr sv. rint. — En preussisk regementspastor var inqvarterad hos en rik enka i Århus, der han hade allt på bästa sätt, utom det att familjen personligen höll sig tillbaka ifrån honom. Då han skulle resa, lät värdinnan åt honom anordna en god frukost och satte bl. a. en hel kalfstek på bordet. Då presten rest, befanns det; att han ej allenast medtagit kaltsteken, utan äfven användt ett vackert bordtäcke till att deri insvepa sin prestkappa. Värdinnan klagade häröfver hos den preussiske öfverbetälhafvaren och fick derpå sitt bordtäcke tillbaka. Köttet behöll den värde tiondetagaren som fet stek. Enligt tidningar från Fyen lär det verkligen ha varit preussarnes afsigt att gå ötver till Fyen natten mellan Pingstdagen och Annandag Pingst. För detta ändamål hade en mängd farkoster samlats i Koldingfjord, samt vid Damgård och Stenderup upptörts ett par stora batterier, hvardera om 30 st. långt skjutande kanoner, mot hvilka danskarne endast hade på Fionö några få fältkanoner. Ösvergången skulle ske till Fenö Kalv, samt derifrån till Fenö och Fyen. De trodde det skola vara svårt att se dem på vattnet i hvitmå lade båtar och med hvita dukar kring hufvudet. Planens utförande förhindrades af vapen stilleståndet.