land finnas ett stort, för polackarne gunstig parti, och dessa skulle då ha bättre utsigt til att erhålla den rätt, som dem tillkom. Har sade sig dessutom tro, att polackarne äro allt för mycket böjda för att glömma de förän dringar, som timat i Posen och Galizien, och för hvilka följden är att dessa provinser aldrig mera kunna bli beståndsdelar af Polen. Inskränka polackarne sina sträfvanden till Polen allena, kunna de emotse ett bättre sakernas tillstånd och vänta sig, att om någon tid få en al polackar bestående liberal regering. — Efter ett yttrande at lord Grey om, att den diplomatiska inblandningen icke gagnat polackarne, men deremot skadat Englands anseende, tog lord Stratheden sitt förslag tillbaka. in allvarligare kollission tyckes åter hota mellan England och Nordamerikas Förenta Stater, emedan dessa företaga värfningar i Irland och ombord på de engelska fartyg, som löpa in i amerikanska hamnar. Under senaste tiden har en i ögonen fallande stark utvandring egt rum från Irland, och det kan knappast mera betviflas, att de agenter, som befordra denna utvandring, i sjelfva verket äro värfningskommissionärer, emedan de flesta vapenföra irländare nästan genast efter sin ankomst till Newyork enrolleras i Nordstaternas arme; men det har icke varit möjligt att kunna förete bevis härför, och engelska regeringen har derföre ej kunnat fästa något afseende vid de klagomål, som väckts inom parlamentet. Annorlunda förhåller det sig deremot med de värfningar, som företagas på de engelska fartygen, ang. hvilka lord Russell d. 12 d:s inom öfverhuset efter gjord interpellation afgaf följande förklaring: Förenta Staternas regering betalar hvarje soldat, som låter värfva sig, 6 till 700 dollars i handpenningar, och häri ligger tyvärr en stor frestelse för samvetslösa menniskor, att lura matroser och annat folk; ty då offren låta värfva sig, erhålla värfvarne en premie. Det gör mig ondt att nödgas meddela huset, att vår gesandt i Förenta Staterna ej kunnat ernå något tillfredsställande resultat, fastän han upprepade gånger gjort regeringen i Washington allvarliga föreställningar. Engelska regeringen tänker nu nedlägga den starkaste protest mot detta så skamliga beteende, för att kunna få ett slut på detta oväsen. Konferensen i Turkiet för ordnande af angelägenheterna i Donaufurstendömena har åter ajournerats på obestämd tid. I Dardanellerna vidtagas ansenliga befästningar. Allt, hvad som ej öfverenstämmer med den nya krigskonsten, blir obarmhertigt slopadt, och 4 till 5,000 menniskor äro dagligen sysselsatta med ombyggandet af fästningsverken. Turkiska regeringen befinner sig i ej ringa förlägenhet med anledning at de invandrade tscherkesserna. Etter det sista tscherkessiska fästningen Verdas kapitulerade, ha redan 27,000 af dessa olyckliga bergsboer i det bedröfligaste tillstånd anländt till Trapezunt. Resan har varit förenad med sådana fasor, att t. ex. ett fartyg, som vid afresan hade 600 passagerare ombord, vid ankomsten endast räknade 370. Man har ansett, att c:a 300,000 scherkesser ännu skola utvandra till Turkiet mder de närmaste två eller tre månaderna. Sultanen har ur sin enskilda kassa skänkt 50,000 p. sterl. till de olyckliga. Från Bucharest skrifves d. 14 maj: Då cammaren i dag åter öppnades, begärde regeingen att vallagen och budgeten skulle voeras. Kammaren vägrade att ingå på någon örhandling med den nuvarande ministören, rwarefter kammaren åter blef upplöst.